Ny rapport: Ökad överdödlighet vid hög belastning på akuten

Sverige har i dag lägst antal vårdplatser per invånare i Europa. Det beror till viss del på att medicinska framsteg har minskat behovet av inneliggande vård. Men antalet vårdplatser har dragits ner för snabbt och kraftigt. Den slutsatsen drar Björn af Ugglas, strategisk verksamhetsutvecklare och doktor i medicinsk vetenskap vid Karolinska institutet, i en ny SNS-rapport.

Den genomsnittliga beläggningsgraden – andelen upptagna platser på sjukhusen – har ökat från 80 procent år 2001 till 93 procent år 2019. Det bidrar i sin tur till att överbelastningen ökar på akutmottagningarna. Det får allvarliga konsekvenser, konstaterar Björn af Ugglas.

– Det har gått så långt nu att vi kan visa ett kvantifierbart samband mellan överbelastning på akutmottagningar och hög dödlighet.

Rapporten bygger på Björn af Ugglas doktorsavhandling. Han och hans forskarteam har utvecklat en unik databas som omfattar fyra miljoner besök vid 14 svenska akutmottagningar under perioden 2012–2016. Datan har samkörts med nationella register för att kunna ta hänsyn till befintliga sjukdomar, tidigare sjukhusvård och socioekonomiska faktorer. Sjukhusinterna rapporter och det nationella akutvårdsregistret Svar har också använts.

Bara i Region Stockholm kan 125 potentiellt undvikbara dödsfall kopplas till överbelastade akutmottagningar, enligt Björn af Ugglas.

– Antalet undvikbara dödsfall motsvarar ungefär antalet personer som dör i trafikolyckor eller misshandel/dråp/mord.

Samtidigt finns det regionala skillnader. Medan sambandet mellan hög belastning och ökad dödlighet var starkt på sjukhusen i Region Stockholm, varierade resultaten mellan olika sjukhus i Region Skåne och i Region Östergötland syntes inget samband.

Det ger hopp, menar Björn af Ugglas som ser tillgången till lediga vårdplatser som förklaringen till skillnaderna. Beläggningsgraden på sjukhusen i Stockholm var under den studerade perioden 101 procent, jämfört med 92 procent i Skåne och 81 procent i Östergötland.

Hans slutsats är att kombinationen av vårdplatsbrist och överbelastning blir extra farlig när svårt sjuka patienter som egentligen behöver läggas in i stället måste vårdas på en hårt pressad akutmottagning.

– Finns det gott om lediga vårdplatser skyddar det däremot mot de farliga effekterna med en överbelastad akutmottagning. Har man tillräckligt med vårdplatser blir det aldrig riktigt farligt eftersom det alltid går att lägga in de svårast sjuka patienterna.

Bör sjukhuset öka antalet vårdplatser igen?

– Ja, vi har dragit krympningen av vårdplatser för långt. Åtminstone i Stockholm. Nu ser vi att det till och med är mätbart farligt. Det behövs mer säkerhetsmarginaler, säger Björn af Ugglas och tillägger:

– Lösningen är att fortsätta arbeta med den medicinska utvecklingen för att minska behovet av slutenvård. Men man kan inte sälja skinnet innan björnen är skjuten.

Han tycker debatten om läget på landets akutmottagningar fokuserat för mycket på långa väntetider och dålig arbetsmiljö.

– Det har handlat om vistelsetider och väntetider, ungefär som om vi väntar i telefonkön till banken. Men det här handlar inte om bortskämda patienter eller bortskämda välbetalda läkare som är missnöjda – utan om att det är farligt.

Björn af Ugglas drar en parallell till hur tydliga riskerna med överbelastning inom intensivvården blivit under pandemin. Det har i sin tur skapat en förståelse kring varför kurvan måste plattas ut.

Han anser att uppföljningar av akutmottagningarnas kvalitet måste fokusera mer på förmågan att undvika överbelastning och upprätthålla patientsäkerheten än väntetider.

– Man måste ha ett mätetal som speglar kapacitetsbrister bättre och som kan engagera kliniker och politiker. Ingen bryr sig om att förbättra andelen patienter som blir klara inom fyra timmar när patienter ligger och väntar på vårdplats hela natten.

Ett annat problem, enligt honom, är oklarheter kring vem som egentligen bär ansvaret för situationen på akutmottagningarna.

– Oftast får chefläkare stå till svars i media vilket är helt fel.

Sjukhusdirektörerna ska se till att det finns tillräckligt med vårdplatser. Men deras handlingsutrymme bestäms samtidigt av regionpolitikerna, påpekar Björn af Ugglas.

– Jag tror politiker och sjukhusdirektörer behöver reflektera över vad som egentligen är problemet på akutmottagningarna och vem som måste lösa det. För det här är farligt på riktigt.

Samtidigt anser han att alla läkare måste sträva mot produktivitetsökningar. De kan inte överlåta allt ansvar till regionpolitikerna.

– Det är läkarna som har kunskapen och därför är bäst lämpade att besluta om vilka prioriteringar som bör göras till exempel. Gör inte läkarna det finns det risk att en klåfingrig ekonom kommer och testar vad som händer om man stryper vårdplatserna.

Läs mer: Överbelastningar på akutmottagningar kopplad till ökad dödlighet