Ny webbaserad Läkemedelsbok kan lanseras om ett par år

Turerna kring Läkemedelsboken har varit många. Boken riktar sig till vårdpersonal, apotekspersonal och studenter och är en producentobunden kunskapskälla med aktuell information om de vanligaste sjukdomarna, läkemedelsbehandling och relevanta föreskrifter i en svensk klinisk kontext.

Sedan 2009 har den populära kunskapskällan drivits i Läkemedelsverkets regi. Men för snart tre år sedan beslutade myndighetens styrelse att boken skulle skrotas, främst av kostnadsskäl. Samtidigt lovade myndigheten att hålla i gång webbplatsen fram till årsskiftet 20/21 – fast utan att uppdatera innehållet.

Nyheten skapade ett ramaskri i den svenska läkarkåren. Läkartidningens kommentarsfält fylldes av upprörda röster. 17 organisationer, bland dem Sveriges läkarförbund, vädjade i ett öppet brev till Läkemedelsverket och regeringen för att få dem att behålla Läkemedelsboken.

Det blev början på en räddningsaktion. Förhoppningen var först att hitta en oberoende aktör som ville producera boken, men ingen nappade.

Då skickade regeringen tillbaka bollen till Läkemedelsverket. Förra året fick myndigheten i uppdrag av regeringen att göra en »förstudie om förnyad modell för tillhandahållande av Läkemedelsboken på Läkemedelsverket«.

Nu har Läkemedelsverket tagit fram en modell för hur boken kan produceras under myndighetens flagg även framöver.

– I vår utredning har vi samverkat med en rad intressenter om vilka behov och krav de har på IT-lösningen och Läkemedelsboken som kunskapsstöd, och om förslag på utveckling av produkten. Det har landat i en bra modell som vi tror på och vi ser fram emot att få ett fortsatt förtroende att driva och förvalta Läkemedelsboken, säger Maja Marklund, Läkemedelsverkets direktör, i ett pressmeddelande.

I utredningen som lämnas in till regeringen i dag, den 15 september, föreslår myndigheten att allt material i den befintliga Läkemedelsboken granskas, uppdateras, kvalitetssäkras och överförs till en ny IT-lösning. Myndigheten är beredd att ta på sig det omfattande uppdraget samt ha huvudansvaret för boken, men betonar samtidigt att det kommer att behövas extern expertis för att till exempel skriva och granska kapitel. En extern referensgrupp ska enligt förslaget inrättas. Gruppen ska bidra med aktuell klinisk expertkompetens och ge råd om vilka kunskapsbehov som finns för att boken kontinuerligt ska hållas uppdaterad och vara relevant för användarna.

En annan målsättning är att boken ska fortsätta att användas av läkemedelskommittéerna. Läkemedelsverket vill även fördjupa och utveckla samarbetet med andra nationella kunskapsstöd. Men för att det ska gå i mål krävs det ytterligare finansiering, enligt myndigheten.

I en debattartikel i Dagens Medicin skriver Läkemedelsverkets generaldirektör Björn Eriksson och styrelseordförande Nils Gunnar Billinger att producentoberoende information är myndighetens uppdrag och ansvar. De slår även fast att Läkemedelsboken är en viktig del i att nå hälso- och sjukvården. Under 2020 hade den nuvarande versionen 2,6 miljoner besök.

»Vi vill att Läkemedelsboken ska fortsätta vara ett relevant och användbart kunskapsstöd, en källa där hälso- och sjukvården snabbt och enkelt kan få fram aktuell information om läkemedelsterapier i en svensk, klinisk kontext«, skriver de.

Nu ska regeringen bedöma om Läkemedelsverket ska få uppdraget. Blir det så, beräknas en ny webbaserad Läkemedelsbok kunna lanseras två år senare.

Läs mer:

Läkemedelsverket ska utreda fortsättning för Läkemedelsboken

Lösning kan vara på gång för Läkemedelsboken

Läkemedelsverket letar lämplig aktör att ta över Läkemedelsboken

Flera organisationer vädjar: behåll Läkemedelsboken

Läkemedelsboken borta om ett år

Läkemedelsverket vill låta ny aktör ta över Läkemedelsboken