Tidningarna skriver i den gemensamma ledaren att målnivåerna för att minska utsläppen, rädda biologisk mångfald och skydda hälsa är bra, men inte tillräckliga. De behöver kompletteras med fler mål, både lång- och kortsiktiga.

Det största hotet mot hälsan är misslyckandet att försäkra att den globala temperaturökningen hålls under 1,5 grader jämfört med den förindustriella tiden, skriver tidningarna: »Vi som redaktörer för medicinska tidskrifter uppmanar regeringar och ledare att agera, att göra 2021 till året då världen till slut ändrade riktning«.

Bland tidskrifterna finns tungviktare som Lancet, British Medical Journal och New England Journal of Medicine. Där finns också en rad länders läkartidningar, där Norden representeras av danska Ugeskriftet, norska Tidsskriftet och finländska Lääkärilehti.

Tidskrifternas ledare kommer en vecka innan FN:s generalförsamling, vilket är ett av de sista stormötena mellan nationerna innan klimatkonferensen COP26 i Skottland i november. Och tidningarna framhåller att deras publicering, i princip simultant i totalt 233 tidskrifter, ska markera allvaret i situationen.

Med referenser till vetenskapliga källor skriver de bland annat att dödligheten bland personer 65 år och äldre som är kopplad till temperaturökningar har stigit mer än 50 procent de senaste 20 åren. Temperaturökningen har också ökat förekomsten av uttorkning, försämrad njurfunktion, tropiska infektioner med mera. Värst drabbar effekterna de redan mest sårbara såsom barn, äldre och fattiga.

Rika länder måste göra mer för att minska utsläppen och nå ett netto på noll innan 2050. Liknande åtgärder behöver tas för att minska förlusten av biologisk mångfald och förstörelsen av naturen. Det kräver i sin tur fundamentala förändringar, skriver tidskrifterna. Regeringarna måste direkt påverka utformningen av exempelvis städer, transportsystem, produktion av mat och mycket annat.

Och det går, menar de medicinska tidskrifterna. Världen har visat stor handlingskraft under covidpandemin, och nu krävs något liknande för klimatkrisen. »Enorma investeringar kommer att behövas, bortom vad som tidigare övervägts eller levererats någonstans i världen. Men sådana investeringar kommer att generera enorma positiva effekter för hälsan och ekonomin«, skriver de.