Socialstyrelsen har publicerat en uppföljning av patientsäkerheten i Sverige. Rapporten, som utgår från den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet, omfattar ett 50-tal indikatorer.

– Vi har inte bara tittat på förekomst av skador utan även på förebyggande arbete som förhindrar skador och bidrar till säker vård. Sammanfattningsvis ser vi en positiv utveckling i resultaten för 24 av 35 indikatorer där vi har nationella data över längre tid. Men det finns också några resultat som är oförändrade över tid samt några resultat som inte uppvisar en positiv utveckling, säger Marianne Aggestam, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Bland annat konstaterar Socialstyrelsen att andelen vuxna patienter som får en vårdskada inom den somatiska vården minskat från 8,7 procent är 2013 till 7,1 procent år 2019.

En annan positiv trend syns när det gäller andelen personer 75 år och äldre som har läkemedel som bör undvikas. Här har andelen sjunkit från 14 procent år 2005 till 6,5 procent 2020.

I rapporten framgår också att följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler har förbättrats. Detta särskilt i kommunerna. Enligt Socialstyrelsen kan pandemin vara en tänkbar förklaring till det.

Även på området suicidriskbedömning är utvecklingen positiv. Andelen patienter som fått en suicidriskbedömning av läkare inom 7 dagar efter vård till följd av suicidförsök har ökat, från 11,3 procent år 2011 till 45 procent år 2020.

– Det är stor ökning men samtidigt från en låg nivå. Dessutom finns det stora skillnader mellan regionerna, så här finns möjlighet till fortsatt förbättring, säger Carina Skoglund, sakkunnig på Socialstyrelsen.

Samtliga indikatorer uppvisar dock inte en positiv utveckling. Bland annat framgår att ambulansens medianresponstid för prio 1-larm ökat till 14,3 minuter 2020 jämfört med 13,1 minuter 2017.

I rapporten konstateras också att tillgången till legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal med fördjupad kompetens i att förebygga och behandla undernäring i kommunerna har minskat något. I år finns sådan kompetens i 64 procent av kommunerna jämfört med 68 procent av kommunerna 2020.

Socialstyrelsen konstaterar också att tillgången till den här kompetensen varierar stort mellan länen och att spridningen ökat.

Tanken är att rapporten ska ge en lägesbild av hur säker vården är inom några delar av hälso- och sjukvården och att den ska kunna utgöra ett stöd i arbetet med det systematiska patientsäkerhetsarbetet på nationell, regional och kommunal nivå.

Samtidigt lyfter Socialstyrelsen fram att de befintliga måtten inte ger hela bilden och att andra mått behövs för att ge en mer heltäckande bild av patientsäkerheten framöver. Det handlar exempelvis om andra indikatorer inom primärvård, hemsjukvård, tandvård och vård av barn.