De nationella programmen för screening av livmoderhalscancer, bröstcancer och tarmcancer arbetar för att på ett så tidigt stadium som möjligt upptäcka cancer eller förstadium till cancer. I Cancerfondens nya rapport »Segregerad screening« framkommer det att socioekonomiska faktorer påverkar vilka som deltar i programmen, och därmed vilka som får rätt behandling i tid.

Personer med låg utbildningsnivå och inkomst deltar i programmen i lägre utsträckning, än personer med hög utbildning och inkomst. Även bostadsort påverkar. Bromma utanför Stockholm hade högre deltagande än Skärholmen, och Örgryte i Göteborg hade högre deltagande än Bergsjön. Om alla kommuner haft samma deltagande som de med högst deltagande så hade 194 liv kunnat räddas varje år, enligt Cancerfondens beräkningar.

Även på regional nivå syns stora skillnader. Dalarna hade högst deltagande i landet för screening av livmoderhalscancer 2019, med 86 procent. Lägst andel hade Västmanland, med 52 procent.

– Det är helt oacceptabelt att vi fortfarande har så stora skillnader mellan regionerna. Alla regionpolitiker oavsett färg måste arbeta systematiskt för att nå de personer som i dag inte deltar i screeningen. Och det måste hända nu, varje dag vi väntar innebär ett enormt mänskligt lidande, säger Cancerfondens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström i ett pressmeddelande.

Cancerfondens nya rapport kan läsas här.