Nu har utredaren Sofia Wallström överlämnat sin utredning om ökade förutsättningar för hållbara investeringar i framtidens hälso- och sjukvård till regeringen.
Utredningen har bland annat haft i uppdrag att utreda hur pågående och framtida investeringar i sjukhus förhåller sig till utvecklingen av hälso- och sjukvården på nationell nivå. Utredningen har också haft i uppdrag att överväga om en statlig aktör bör ha ett samordnande uppdrag när regionerna bygger nytt.
Vid en pressträff på onsdagen konstaterar Sofia Wallström att landets regioner i dagsläget har beslutat om sjukhusbyggen för omkring 100 miljarder kronor.
Samtidigt menar hon att det inte finns något svar på hur frågan om de 100 miljarder kronorna i beslutade sjukhusinvesteringar stödjer den nationella inriktningen eller behoven på hälso- och sjukvårdsområdet. En slutsats är därför att det behövs en förstärkt statlig styrning.
För att stärka det nationella perspektivet föreslår utredningen bland annat att ägandet för sjukhus och andra vårdlokaler överförs helt eller delvis till staten genom ett statligt ägt fastighetsbolag. Här har utredningen tagit inspiration från Akademiska hus som äger universitets- och högskolelokaler.
Enigt Sofia Wallström skulle villkoren mellan regionerna bli mer jämbördiga om staten tar ett ökat ansvar för vårdinfrastrukturen.
– Stora och små regioner har i dag väldigt skilda förutsättningar att bära ansvaret för fastighetsfrågorna. Det skulle jämnas ut med det här förslaget. De finansiella riskerna med fastighetsinvesteringar skulle inte belasta regionerna, säger Sofia Wallström.
Hon fortsätter:
– Regioner och kommuner kan med det här förslaget fullt ut fokusera på vårdverksamheten och staten tar ansvar för att det finns ändamålsenliga lokaler.
Utredningen pekar också på att ett statligt ägt fastighetsbolag skulle kunna samla kompetens och vara ett bolag där sjukhusbyggen inte är sällanhändelser.
I praktiken innebär förslaget att regioner och kommuner får hyra vårdlokaler av bolaget. Samtidigt konstaterar Sofia Wallström att det handlar om omfattande lokalytor, att det finns olika ägarformer i regionerna och att det finns affärsmässiga frågor som behöver hanteras innan ägandet av vårdlokaler överförs till staten. För att hantera dessa frågor föreslår utredningen att en särskild organisationskommitté ska tillsättas.
Ett annat förslag för att öka den statliga styrningen är en ny lag om riksintressen på hälso- och sjukvårdsområdet. Riksintressena ska bestämmas av staten och här föreslås Socialstyrelsen få det samordnade ansvaret. Utredningen har pekat ut fem riksintresseområden: beredskap, kompetensförsörjning, nationella reformer, forskning och utbildning och digital infrastruktur.
Enligt Sofia Wallström finns det nationella behov som måste tillgodoses på samtliga dessa områden. Det gäller exempelvis kompetensförsörjningen där det finns stora utmaningar framöver.
– Det här förutsätter ju att utbildningssystemet och själva vårdverksamheten och dess byggnader går hand i hand så att det faktiskt finns fysiska utrymmen och annan utrustning för att också göra plats för till exempel verksamhetsförlagd utbildning, säger Sofia Wallström.
Tanken är att kommuner och regioner ska bli skyldiga att beakta riksintressena vid beslut som påverkar vårdinfrastrukturen. Om det inte sker ska en statlig tillsynsmyndighet kunna ogiltigförklara besluten eller begära lämpliga åtgärder.
Enligt utredningen förändras inte beslutsnivån, men statens inflytande för att de nationella behoven tillgodoses ökar. Lagen om riksintressen föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.
I övrigt föreslår utredningen att det ska göras ett förtydligande i hälso- och sjukvårdslagen om regionernas ansvar att samverka kring standarder på vårdbyggnadsområdet samt ökat statligt stöd till forskning inom området vårdinfrastruktur.
Utredningen finns att ta del av på regeringens webbplats.
(uppdaterad 2021-09-02)
