En kartläggning från SBU har visat att evidensläget för rättspsykiatrisk vård är svagt, med kunskapsluckor inom samtliga områden som undersöktes. Men kliniksamarbetet för ökad evidens och enhetlig vård har inte tagit fart – trots stora ambitioner för ett par år sedan.
Per-Axel Karlsson, ordförande i Svenska rättspsykiatriska föreningen (SRPF), säger att det finns en samsyn mellan de rättspsykiatriska klinikerna i Sverige om vikten av ökat erfarenhetsutbyte för att stärka vården.
– Vi enades om att komma igång med det arbetet inom det nationella samarbetet att samla vetenskap och beprövad erfarenhet på ett möte i anslutning till det nordiska symposiet i rättspsykiatri som hölls i Göteborg för två år sedan.
– Tyvärr har det blivit väldigt lite verkstad av de här planerna, och där tror jag att man i alla fall delvis får skylla på corona. Vi behöver göra en nystart i arbetet, säger Per-Axel Karlsson, även chefsöverläkare inom Region Norrbottens rättspsykiatri, som håller med om SBU-slutsatserna men tillägger att rättspsykiatrin arbetar med evidens för de tillstånd som behandlas.
SBU:s kartläggning genomfördes som ett regeringsuppdrag efter Bergwallkommissionens slutbetänkande för sex år sedan. Socialdepartementet efterlyste då ökad kunskap om evidensläget för rättspsykiatrisk vård, och den kartläggning som följde visade på kunskapsluckor inom alla områden, exempelvis diagnostik, läkemedel och tvångsåtgärder.
Peter Andiné, docent i rättspsykiatri vid Göteborgs universitet, hade hoppats på mer resultat efter den SBU-kartläggning där han själv medverkade som sakkunnig. Han konstaterar att »mycket arbete återstår«.
– Det som behövs för att komma framåt är att de 25 rättspsykiatriska kliniker som finns i landet tar sig tid och samverkar kring de här frågorna. De utmaningar som finns är rätt så tydliga, men det är en arbetsinsats som behöver göras. Det ska ledas och det ska genomföras.
Peter Andiné vill bland annat att planerna på årligt återkommande kliniska möten inom svensk rättspsykiatri genomförs, och han har även lyft behovet av att nationella kliniska riktlinjer tas fram.
I forskningsdelen tycker Peter Andiné att utvecklingen är mer positiv med uppbyggnaden av forskningsenheter. Han anser att rättspsykiatrin framöver bör kunna få ökade resurser genom det anslag som regeringen utlyst via Vetenskapsrådet med deadline för ansökningar nyligen.
– Forskning från den öppna psykiatrin går inte alltid att överföra till rättspsykiatrin. Sjukligheten är svårare inom rättspsykiatrin – ofta med tungt missbruk kombinerat med psykossjukdon – och då vet vi egentligen inte om läkemedelsbehandling som utvecklats inom andra delar av psykiatrin fungerar, säger Peter Andiné.
Per-Axel Karlsson säger att resurser nog finns för utvecklingsinsatser, även om vårdtrycket är högt vid många kliniker som är i behov av utbyggnad för att kunna ta emot fler patienter.
I en kartläggning som TT genomförde förra året uppgav drygt hälften av regionerna ökade problem med platsbrist vid egna kliniker eller svårigheter att köpa platser från andra regioner.
Per-Axel Karlsson ser bristen på investeringar vid mindre och medelstora kliniker som ett problem.
– Min egen klinik i Norrbotten är av medelstorlek, och där har vi av regionledningen tvingats gå ner med 7–8 vårdplatser, trots att vi ser ett ökat tryck att ta emot patienter och egentligen skulle behöva fler platser.
Han vill se innovativa lösningar med en form av halvvägshus för tidigare utskrivning.
– Det finns en problematik att patienterna över lag blir kvar något för länge inom slutenvården – vårdtider på kanske 7–8 år – vilket ökar patientens rädsla att återgå till samhället. Långa vårdtider kan ibland hänga ihop med att läkarbedömningar inte får gehör i förvaltningsrätten, men också att det saknas boenden. Rättspsykiatrin skulle kunna vara innovativ på det här området med halvvägshus eller utslussningsboende.
Uppsala är en region som med beslutade investeringar gjort ett vägval inom rättspsykiatrin med en utbyggnad till dubbelt så många platser och en helt annan vård- och arbetsmiljö än tidigare.
I dag har regionen endast tolv platser för säkerhetsklass tre och köper riksregionvård för patienter från länet för klass två. Från 2023 kan man bedriva vården i nya lokaler i Jälla, norr om Uppsala, med en ny avdelning på tolv vårdplatser för klass två.
– I dag ligger vi kvar på gamla Ulleråkersområdet som alla andra vårdinrättningar lämnat och som omvandlas till bostadsområde. Vi har undermåliga lokaler i dag och nu kan vi få det riktigt bra, inte minst utifrån att personal och patienter bidragit med idéer för utformningen av de nya lokalerna, säger Tarja-Leena Kirvesniemi, sektionschef för regionens rättspsykiatri.
