Karolinska institutet (KI) tillsatte under hösten 2020 en särskild arbetsgrupp för att studera KI:s historiska arv ur ett etiskt perspektiv.

En viktig fråga var arvet efter professorerna Anders och Gustaf Retzius. Far och son Retzius bedrev skallmätningar vid KI under 1800-talet. I dag bär vägar, salar och byggnader på universitetet namnet Retzius, vilket tidigare kritiserats.

Frågan aktualiserades på nytt i somras när en studentgrupp riktade skarp kritik mot KI. Studentgruppen uppfattar användandet av namnet Retzius som en hyllning av rasism. Gruppen krävde att universitetsledningen tar bort namn- och vägskyltarna och ber om ursäkt för vad gruppen betraktar som KI:s »rasistiska arv«.

Nu har arbetsgruppen lämnat en första rapport. Det skriver gruppens ordförande Gert Helgesson, professor i medicinsk etik, i tidningen Forskning och framsteg.

Arbetsgruppens huvudsakliga förslag är att KI avstår från att namnge de stora »fixpunkterna« såsom byggnader, laboratorier, större salar och vägar efter enskilda forskare eller andra personer. Förslaget innebär att befintliga personbaserade namn bör ersättas.

Ett av argumenten som Gert Helgesson lyfter fram är att den här sortens namngivningar i allmänhet både uppfattas och avses som hyllningar av berörda forskare, och därför blir universitetets rykte och renommé starkt förknippat med de namn som lyfts fram.

Detta genererar i sin tur ett antal svåra avvägningar när det gäller frågor om vem eller vad som bör hyllas, om man bör fortsätta hylla de som hittills lyfts fram och frågor kring representation.

Risken, menar arbetsgruppen, är att de mest inflytelserika på universitetet bestämmer vilka forskare som ska anses viktigare än andra. Dessutom pekar arbetsgruppen på att hyllningstolkningar lever sitt eget liv och inte går att styra.

När det gäller personknutna minnesmärken, exempelvis byster över tidigare forskare eller porträtt på personer, föreslår arbetsgruppen att de tas bort från den allmänna universitetsmiljön.

Däremot anser arbetsgruppen att porträtt som ingår i serier, till exempel över universitetets rektorer, bör får vara kvar eftersom de påminner om och hyllar en institution snarare är de enskilda individerna.

KI:s rektor Ole Petter Ottersen väntas fatta beslut när det gäller hantering av minnesmärken och namngivning i oktober.

Nästa steg för arbetsgruppen är att ta tag i frågan som rör de anatomiska samlingarna vid KI.

Läs mer:

Beslut kring användandet av namnet Retzius på KI väntas i höst