Det finns stora skillnader mellan vilken vård som erbjuds till kvinnor med klimakteriebesvär. Det visar Socialstyrelsens nya utredning. Samtidigt uppger vården att de behöver bättre vägledning.

— Både kvinnor och vårdpersonal vittnar om att patienter riskerar att hänvisas runt mellan olika verksamheter innan de får en vårdinsats som upplevs som adekvat. Det är också viktigt att olika typer av mottagningar samarbetar på ett sätt som underlättar för patienten att få råd, stöd eller behandling, säger Socialstyrelsens utredare Christina Strååt, i ett pressmeddelande.

Myndigheten har pratat med vårdcentraler, barnmorskemottagningar och gynekologiska mottagningar i några regioner för att se om det finns behov av att förbättra vården för kvinnor med klimakteriebesvär.

Enligt Christina Strååt är den vanligaste insatsen – både vid gynekologiska kliniker och vårdcentraler – behandling med hormonläkemedel. Vårdcentralerna erbjuder även insatser för stressproblematik och förbättring av levnadsvanor. Hon anser att vården bör erbjuda ett bredare utbud av insatser som bättre kan svara mot individuella behov.

Flera verksamheter som Socialstyrelsen har varit i kontakt med efterfrågar ett nationellt kunskapsstöd. Dagens kunskapsstöd används i varierande grad inom och mellan regionerna. Även utbildningsinsatser behövs inom primärvården.

— Hälso- och sjukvården behöver ha likartade rutiner och primärvården bör kunna spela en mer central roll. Därför ser vi att det behövs ett nationellt kunskapsstöd med en helhetssyn på klimakteriebesvär, som tas fram utifrån bästa möjliga kunskap om olika insatsers effektivitet. På så sätt kan kvinnor i landet få mer likvärdiga vårdinsatser, säger Socialstyrelsens enhetschef Björn Nilsson i pressmeddelandet.

Inom ramen för utredningen har 2 000 kvinnor mellan 50 och 59 år deltagit i en enkätundersökning. Den visar att 6 av 10 har haft problem med svettningar och värmevallningar, 7 av 10 har haft sömnproblem. 44 procent har uppgett att de sökt vård eller råd inom hälso- och sjukvården för sina besvär. Kunskapen om klimakteriebesvär visar sig vara låg. En tredjedel svarade att de inte alls var beredda på besvären.

Socialstyrelsen anser att det behövs mer information riktad till kvinnorna och bättre vägledning om hur de kan lindra besvären på egen hand.

— Om de egna insatserna inte räcker är det viktigt att kvinnor kan söka råd, stöd och behandling utifrån sina behov och svårighetsgrad av besvär, säger Christina Strååt.