Pandemin har vridit tillbaka utvecklingen i kampen mot tuberkulos, menar WHO. Färre har diagnostiserats, fått förebyggande behandling eller behandlats för sjukdomen.
Enligt WHO:s beräkningar dog omkring 1,5 miljoner människor i tuberkulos under 2020, att jämföra med 1,4 miljoner året innan. Det är i huvudsak de 30 länder i världen som redan tidigare drabbats hårdast av tuberkulos, som haft de högsta dödstalen under pandemin.
Anna Mia Ekström, infektionsöverläkare och klinisk professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, har forskat mycket på tillgång till vård i resurssvaga hälsosystem. Hon tycker att WHO:s rapport indikerar att de värsta farhågorna av pandemins indirekta effekter på vården i låg- och mellaninkomstländer nu verkar besannas.
– Folk har inte vågat söka vård, och vården har inte heller varit tillgänglig för alla patienter. Under nedstängningen av samhällena har många haft svårt att transportera sig. I till exempel Uganda fick man inte använda privata bilar eller bussar under flera månader.
WHO förutspår också i sina beräkningar att facit efter 2021 och 2022 kommer att visa ännu högre dödstal än fjolårets.
WHO bedömer att 4,1 miljoner människor lider av sjukdomen, utan att ha blivit diagnostiserade eller utan att deras fall rapporterats till myndigheter. Det kan jämföras med 2,9 miljoner 2019. Organisationen uppskattar också att 21 procent färre människor har fått behandling under fjolåret jämfört med 2019.
– Det betyder att minst en miljon fler människor kan gå omkring med odiagnostiserad och obehandlad tuberkulos och bidrar till smittspridningen globalt. Det är något som kunnat förebyggas om vi prioriterat vården även för andra smittsamma sjukdomar än covid-19, säger Anna Mia Ekström.
Vad behövs för att vända utvecklingen?
– Man måste sätta i gång med den vanliga verksamheten, men med högre intensitet. Och då behövs resurser till det. Men så är det också billigare att förebygga än att behandla, säger Anna Mia Ekström och fortsätter:
– Vi kommer att behöva utöka screening för till exempel tuberkulos, och se till att fler får tillgång till behandling och mediciner. Import av essentiella läkemedel har också varit ett problem under lock-downs i många afrikanska länder.
Samtidigt har världssamfundets finansiering av insatser mot tuberkulos sjunkit från 5,8 miljarder dollar 2019 till 5,3 under fjolåret. Det är mindre än hälften av det globala målet på 13 miljarder dollar för att fullt ut finansiera insatserna 2022.
WHO poängterar att det bara är ett år kvar till det målet, vilket världens ledare gemensamt satt upp i FN. »Rapporten ger viktig information och en stark påminnelse till världens länder att akut snabba på sitt tuberkulosarbete och rädda liv«, säger Tereza Kasaeva, WHO:s chef för tuberkulosprogrammet, i ett uttalande.
Men Anna Mia Ekström säger att det också är en utmaning för världens länder att prioritera. Det är inte bara tuberkulosvården som fått stå tillbaka det senaste 1,5 åren. Pandemin märks också på barn- och mödradödligheten, cancerscreening och mässlingvaccinationer.
– När man summerar de indirekta effekterna av pandemin kommer det att bli en saftig räkning.
Rapporten finns på WHO:s webbplats.
Läs även:
WHO uppmanar rika länder att snabbare dela med sig av vaccin
(uppdaterad 2021-10-19)
