På tisdagsmorgonen råder febril aktivitet i korridoren – tre neurokirurgiska operationer sker samtidigt, plus ytterligare fyra operationer. Patrick Vigren, neurokirurg, neurolog och chef för neurologiska kliniken vid Linköpings universitetssjukhus, opererar en patient med epilepsi, den sjuttonde som opereras vaken.

– Lämningen var stressig i dag, då dottern hävdade att hon inte behövde gå till skolan eftersom hon har en så bra hjärna, men vid operationen har vi alla fullt fokus på patienten, säger han. 

Ungefär 80 000 personer i Sverige beräknas leva med epilepsi. Sjukdomen innebär att hjärnans nervceller är överaktiva och signalerar häftigt, vilket ger upphov till epileptiska anfall. I de flesta fall kan anfallen hållas i schack med läkemedel, men vid så kallad behandlingsrefraktär epilepsi, där två slags läkemedelsbehandling testats utan resultat, kan kirurgi vara nästa steg. Detta gäller cirka 20 procent av patienterna. 

Patrick Vigren vill därför slå ett slag för vakenkirurgi, en metod som först provats ut för patienter med hjärncancerformen gliom.

– I Linköping började vi 2007 med vakenkirurgi och har störst erfarenhet i landet. Sammanlagt har vi opererat mer än 180 vakna patienter, varav nu 17 med epilepsi, säger han.

Av de sistnämnda hade 30 procent tidigare nekats kirurgi på grund av riskerna. 

Vakenkirurgi innebär att patienten får vakna på operationsbordet efter det att huvudsvålen lossats och en bit av skallbenet avlägsnats. Med en liten elektrisk penna går det då att stimulera nervimpulser, eller blockera dem. I förlängningen påverkas då beteenden, som språk och motorik. Det gör att kirurgen kan bedöma hur nära viktiga hjärnstrukturer den epileptiska vävnaden är och hur mycket som går att avlägsna.   

– Ju svagare ström som krävs, desto närmare är man. Kan jag med en strömstyrka på 5 milliampere hindra en patient att säga »katt« när jag visar en kattbild, är jag en halv centimeter ifrån. Vi kan operera med millimeterprecision, säger han.  

Patrick Vigren beskriver tjusningen.

– Som neurokirurg handlar det ofta om att förlänga livet, eller att lindra symtom, men i dessa fall kan vi faktiskt bota patienter, vilket är en häftig känsla!

I en fallstudie publicerad i Clinical Neurology and Surgery 2020 presenterar forskarlaget fyra fall där vakenkirurgi genomförts med goda resultat. I en uppföljande, men ännu ej publicerad studie, ingår ytterligare elva patienter. Enligt preliminära resultat slipper vakenopererade patienter, enligt Patrick Vigren, anfall i högre grad än de som opererats sövda.

– Vid vakenkirurgi blir vi modigare och vågar ta bort lite mer, säger han.

Oavsett om epilepsipatienten opererats vaken eller sövd drabbas mellan 25 och 50 procent av nedsatt minne. I den första fallstudien beskrivs begreppet »burden of normality«: att patienten kan uppleva situationen som sämre efter operationen, trots att objektiva mått visar en förbättring. Exempelvis tyckte en kvinna med grav epilepsi att hennes minne efter operationen blivit så dåligt att hon inte fungerar i vardagen.

– Minnet hade hela tiden varit dåligt, men före operationen rörde hon sig inte utanför bostaden. När hennes epilepsi förbättrats och hon vågade ta sig till affären och träffa vänner, blev det dåliga minnet påtagligt, trots att det enligt testen är oförändrat, säger Patrick Vigren.

En del av lösningen är, enligt honom, en individuellt anpassad rehabiliteringsplan, exempelvis med fokus på bemästringsstrategier. En annan del är att redan före operationen informera patienten om vad hen kan förvänta sig, vilket Patrick Vigren kallar »pre-hab«. 

I dag finns inga etablerade minnestest som går att utföra under vakenkirurgi, men det är något som forskargruppen håller på att utveckla. På så sätt hoppas man kunna minska risken för minnesproblem.

– Arbetet pågår, och det jag kan säga så här långt är att testen fungerar praktiskt att göra, och vi testar dem vid både epilepsi- och tumöroperationer, säger han.

Då minnet är komplext krävs dock att ett större antal patienter ingår i studien och att de följs under två år. 

Vid vakenkirurgi kompletteras operationsteamet med en psykolog, och det krävs också att narkospersonalen är specialutbildad. Att teamet är rutinerat och samspelt är viktigt för att miljön ska vara så lugn och trygg som möjligt för patienten.

– Även om det handlar om ett lagarbete, är den enskilt viktigaste deltagaren vid vakenoperationen patienten själv, eftersom det är testresultaten som avgör hur bra resultatet blir, säger Patrick Vigren.

För den sjuttonde patienten har vaken-operationen gått bra.

– Vi identifierade talsystemets djupa banor och kunde därför ta bort all vävnad som enligt utredningen verkar orsaka epilepsin, och samtidigt bevara patientens talfunktion. Det ger gott hopp om att patienten blir botad, säger han.