HTA-enheten Camtö (Centre for Assessment of Medical Technology in Örebro) har i uppdrag att utvärdera olika metoder inom sjukvården genom att granska vetenskapligt underlag. Louise Olsson är enhetschef och redan före pandemin gick hon och hennes kollegor i tankarna på att arrangera en temadag om faktaresistens. Men med coronavirusets intåg blev idén högaktuell av flera anledningar. Iva-patienter började behandlas med malariamedlet hydroxiklorokin och en läkare vände sig till Camtö med frågan hur det vetenskapliga stödet egentligen såg ut.

Louise Olsson.
Louise Olsson, enhetschef för Camtö. Foto: Region Örebro

– Det visade sig vara en urusel studie från en påstridig forskare i södra Frankrike. Den borde bara ha negligerats eftersom det var uppenbart att den var för dåligt genomförd. För mig var det skrämmande att man började med den här behandlingen med så otroligt lite på fötterna, säger Louise Olsson.

Så småningom blev även vaccinmotstånd en fråga som behövde uppmärksammas, även om befolkningen i Sverige fortfarande ser ut att ha en stark tilltro till vaccin.

– Men för att undvika att vi får ett utbrett problem med vaccinmotstånd är det viktigt att vi börjar lyfta de här delarna. Om det är någon enstaka patient som man har svårt att nå fram till, det må så vara, men det blir väldigt tufft att jobba om vi får stora grupper som upplever att alla råd från sjukvården är fejk.

Om vaccinmotstånd kan utgöra en form av personlig faktaresistens finns det också institutionell faktaresistens, menar Louise Olsson. Inför planeringen av temadagen ville HTA-enheten även adressera teknokrati inom sjukvården.

– Det finns väldigt starka krafter som vurmar för utveckling och trycker på för att börja plocka in till exempel medicintekniska produkter som inte genomgått sedvanlig prövning. För att uttrycka det milt råder det en spänning här.

Temadagen, där ett femtiotal personer deltog, hade en bred ansats för att kunna belysa faktaresistens ur flera perspektiv. Bland annat föreläste organisationsforskaren Maria Grafström om förenklandets attraktionskraft och psykologen Gustaf Waxegård om hur man kan förstå och bemöta faktaresistens hos patienter.

Läs också: Psykologen tipsar – så bemöter du faktaresistens hos patienter