Målet handlar om en kvinna som varit sjukskriven för utmattningssyndrom, men som nekats sjukpenning av Försäkringskassan med motiveringen att läkaren inte tillräckligt väl hade visat på vilket sätt arbetsförmågan var nedsatt – det saknades helt enkelt »objektiva undersökningsfynd«. Men frågan är om en läkare kan göra sådana observationer vid alla typer av diagnoser?
– Nej, det är precis det som inte är möjligt. När det kommer till diagnoser som utmattningsdepression och kronisk smärta och så vidare kräver Försäkringskassan en nivå av precision och någon sorts objektivitet som inte är vetenskapligt gångbart, säger Mani Shutzberg, ST-läkare som tidigare i år la fram en doktorsavhandling om hur läkare tvingas ta till diverse knep för att överlista Försäkringskassan.
Enligt kvinnans juridiska ombud, Jimmy Laine på firman Myndighetsjuridik, är det nästan omöjligt för läkare att veta hur de ska formulera sig för att ett sjukintyg ska godtas, samtidigt som landets kammarrätter också ser olika på frågan.
– Två patienter med väldigt snarlika symtombilder kan få väldigt olika beslut. Då finns det inte längre någon rättssäkerhet i systemet.
I fallet med den utmattade kvinnan satte en lång process med överklaganden igång. Först överklagade hon Försäkringskassans avslag till förvaltningsrätten, som gav henne rätt. Då valde Försäkringskassan att överklaga till kammarrätten, som i stället gick på myndighetens linje. Därefter har patientsidan överklagat till högsta instans. Plötsligt har dock Försäkringskassan gjort vad Jimmy Laine kallar för en kovändning – myndigheten skriver nu i ett yttrande till Högsta förvaltningsdomstolen att kvinnan har rätt till sjukpenning:
»Försäkringskassans inställning i den principiella frågan är att avsaknad av särskilt utpekade undersökningsfynd – eller andra specifika uppgifter i läkarintyg – inte är avgörande för bedömningen av rätten till sjukpenning (…) I stället bör en helhetsbedömning av samtliga relevanta uppgifter ligga till grund för bedömningen. (…) Vid en helhetsbedömning av samtliga uppgifter i utredningen, från både NN, hennes läkare och andra uppgiftslämnare, anser Försäkringskassan numera att det får anses sannolikt att hennes arbetsförmåga har varit helt nedsatt på grund av sjukdom i förhållande till normalt förekommande arbeten.«
Myndigheten skriver också att ärendet bör beviljas prövningstillstånd och att man önskar vägledning kring hur man ska se på avsaknad av »särskilt utpekade undersökningsfynd« i sjukintyg, eftersom landets kammarrätter vid ett flertal gånger har gjort motsatta bedömningar. »Mot denna bakgrund kan Försäkringskassan inte dra någon annan slutsats än att rättsläget är oklart.«
Mani Shutzberg välkomnar att Försäkringskassan nu har bytt fot och säger att läkare har tvingats »utveckla en hel repertoar av tekniker« för att försöka uppfylla de krav som myndigheten haft på sjukintyg. Alla läkare han intervjuat i arbetet med doktorsavhandlingen har varit noggranna med att betona att de inte ljuger i sina intyg – men att de lärt sig att uttrycka sig på ett särskilt sätt för att deras bild av patienten ska vara tydlig för Försäkringskassan.
– Det handlar om att ge siffror där man egentligen inte kan ge siffror. Till exempel exakt hur många minuter en person kan koncentrera sig eller exakt hur många meter en person kan springa. Sådant är oftast inte relevant, men man producerar de siffrorna i alla fall.
Ibland utsätter läkarna sina patienter för extra undersökningar och prover, insatser som kan leda till att diagnosen drar ut på tiden, menar Mani Shutzberg.
– Man kan känna sig tvingad att producera objektiva bevis fastän det kanske kommer till ett pris för patienten. Man måste spela med i den här objektivitetscharaden, som ju inte är objektivitet i någon vetenskaplig mening.
Försäkringskassan vill inte gå in varför man bytt ståndpunkt i det specifika ärendet, men presstjänsten skriver i en kommentar till Läkartidningen att »det är helt centralt för Försäkringskassan att vår tillämpning av lagstiftningen är korrekt (…) Därför är det viktigt att vi får vägledning av Högsta förvaltningsdomstolen i frågor där det finns oklarheter«.
Mani Shutzberg och Jimmy Laine hoppas att Högsta förvaltningsdomstolen nu ska förtydliga vad man egentligen menar med objektiva fynd – och om det ens ska krävas för att en patient ska kunna få sjukpenning. Jimmy Laine säger att avslagskulturen har suttit i väggarna hos Försäkringskassan under många år och vill att myndigheten hädanefter fäster betydligt större vikt vid läkarens bedömning än vad som tidigare gjorts.
– Det är av ytterst stor vikt att det nu kommer ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen som kan bli vägledande för alla, även för vården.
Det är ännu inte klart om ärendet kommer tas upp av Högsta förvaltningsdomstolen eller inte.
(uppdaterad 2021-10-28)
