Jakob Fugeläng, specialist i allmänmedicin, har arbetat vid Vårdcentralen Visborg i Visby sedan 2009. Foto: Magdalena Björnsdotter

Den privata vårdcentralen Visborg i Visby är den enda vårdcentralen på Gotland som har ett listningstak. Men regionen har velat få bort taket. I mitten av september skulle hälso- och sjukvårdsnämnden ta upp frågan om att slopa taket efter 2023 när den nuvarande uppgörelsen löper ut.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen hänvisade bland annat till att principen om att en vårdcentral ska kunna ta emot alla patienter som vill bli listade är central i vårdvalet. Dessutom pekade man på att vårdcentralen inte är med och delar på ansvaret för den växande befolkningen på Gotland.

Men när ärendet skulle avgöras valde nämnden att lyfta ut frågan från dagordningen. I stället ska politikerna under hösten återkomma till förvaltningen med ett nytt uppdrag »kring en långsiktig och enhetlig listningsmodell med ambitionen att skapa kontinuitet och goda arbetsvillkor«.

Kort sagt innebär det att Gotland ska utreda en form av listningstak för hela primärvården.

– Vi hade ett långt resonemang i nämnden och vi finner att vi någonstans behöver ha likvärdiga villkor för alla våra vårdcentraler. Vi har två privata och fyra i egen regi, och då behöver vi se närmare på hur ska vi kunna åstadkomma villkor som bygger på både kontinuitet och arbetsmiljö. För det är de två frågorna som det handlar om till stor del, säger nämndens ordförande Mats-Ola Rödén (L).

Beslutet att göra ett omtag i frågan och utreda en listningsmodell grundar sig också i den pågående nationella omställningen till en god och nära vård och målet att minst hälften av alla invånare ska ha en fast namngiven läkarkontakt vid utgången av 2022.

En annan faktor att befolkningen på Gotland växer, enligt Mats-Ola Rödén.

– Det innebär också att vi kanske måste ha ytterligare en vårdcentral. Då handlar det om en lokalisering av en sådan och det påverkar ju naturligtvis också helheten och listningstak och antalet patienter per läkare.

Jonas Sommar, verksamhetschef på vårdcentralen Visborg, är nöjd över att det inte blev något beslut om att ta bort listningstaket.

– Det känns jättebra och en väldig lättnad. Det här har varit en återkommande diskussion inför varje ny avtalsperiod. Nu råkar den komma tidigare än väntat, men det var väldigt skönt, säger han.

Han framhåller också att det är efterlängtat att man från politiskt håll nu ser över en lösning för samtliga vårdcentraler.

– Jag har tjatat om det här sedan jag började som verksamhetschef, att alla vårdcentraler bör kunna få ett listningstak om de vill ha det.

Vårdcentralen Visborg, som är ansluten till Praktikertjänst, har haft sitt listningstak sedan 2010. I dagsläget ligger det på 6 700 patienter. Jonas Sommar menar att listningstaket är avgörande för verksamheten. Det handlar inte minst möjligheten att rekrytera personal.

Men det är svårt även med ett listningstak. Jonas Sommar uppger att man efter en pensionsavgång letat en ny specialist i över ett år, men trots listningstaket och en dräglig arbetsmiljö har man inte lyckats med rekryteringen.

– Så vi behöver verkligen behålla listningstaket, för om de skulle släppa på det och vi inte kan rekrytera, då står vi oss slätt.

Han pekar också på att vårdcentralen har en kö på omkring 3 500 patienter som aktivt väntar på en plats. Om taket försvann skulle det medföra en ökning av patientstocken på 50 procent.

– Det går inte. Då är det inte bara läkare som behövs, utan alla personalkategorier. Vi har inte plats i våra lokaler och vi skulle tvingas byta, vilket i sig är en orimlighet. Och att använda hyrläkare är för oss en omöjlighet, för primärvården på Gotland är en av Sveriges lägst finansierade. Vi har inga alternativ.

En annan konsekvens är att skulle bli stora arbetsmiljöproblem.

– Det är ingen som vill arbete under de villkoren. Då är det bara att bomma igen.

Han håller inte heller med om att Visborgs vårdcentral inte tar ansvar för befolkningen på Gotland. Han menar att vårdcentralen gör det både genom att ge de listade patienterna en god vård, men också genom att erbjuda ett gott utbildningsklimat för både AT-läkare och ST-läkare i allmänmedicin.

– Man kan också vända på det och säga att vi verkligen tar ansvar genom att vi skyddar vår personal och på det viset är det en grön ö relativt de andra vårdcentralerna som inte lyckas behålla personal.

Jakob Fugeläng, en av de fem fasta specialisterna i allmänmedicin på vårdcentralen Visborg, menar att listningstaket varit en grundförutsättning för att kunna behålla en stabil bemanning.

– I och med taket har vi också kunnat ha rimliga storlekar på listorna, även om uppdraget i primärvården i hela tiden sväller. Ska jag vara helt ärlig så är väl kanske uppdraget lite för stort egentligen, säger Jakob Fugeläng.

Han pekar också på att ett slopat tak kommer att ytterligare försämra möjligheterna att rekrytera, och att det kommer att leda till hög arbetsbelastning och försämrad arbetsmiljö.

Hade du arbetat kvar om taket försvann?

– Det är jättesvårt att svara på. Vi har aldrig velat sätta något ultimatum, men hade det blivit en situation där man hade patientlistor som är på kanske 3 000 patienter har jag nog svårt att se att jag skulle mäkta med det. Det är inte så jag vill jobba. Det blir inte patientsäkert och det blir inte bra arbetsmiljömässigt.

Jakob Fugeläng är nöjd med att politikerna nu har valt att ta ett bredare grepp kring frågan om listningstak.

– Jag har jättestora förväntningar och stora förhoppningar på att det ska kunna mynna ut i något väldigt bra för primärvården. Jag tror att det krävs ganska mycket mod, nytänk och att politikerna måste våga utmana på olika sätt.

Två andra regioner som har infört en sorts listningstak i primärvården är Sörmland och Västra Götaland. Sörmland har en modell för den egendrivna primärvården som innebär att det ska vara 1 500 patienter per färdig specialist i allmänmedicin. Detta ska dock ses som ett dimensioneringsmått för vårdcentralen – inte som ett mått för enskilda läkare.

Västra Götalandsregionen införde en fastläkarreform i början av 2020. Den innebär att vårdcentraler som kan erbjuda minst 70 procent av sina patienter en fast namngiven läkarkontakt får en särskild ersättning. I systemet kan en specialist i allmänmedicin ansvara för mellan 600 och 2 400 patienter.

Jakob Fugeläng har inga konkreta idéer på hur en listningsmodell för primärvården på Gotland skulle kunna se ut.

– Jag tror att det är viktigt att skapa gröna öar där man gör det så bra man bara kan för den fasta bemanningen rent arbetsmiljömässigt, till exempel med begränsade listor. Och att man låter ST-läkare få utbilda sig till nya specialister i en trygg miljö med bra stöd. Det tror jag ökar förutsättningar drastiskt för att personalen ska vilja jobba kvar.