Tidigare i år skickade Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och regioner (SKR) en gemensam skrivelse till Socialstyrelsen för att få svar på vilka verksamheter som kan utbilda AT-läkare inom ramen för det nuvarande regelverket. Syftet är att kunna utbilda fler AT-läkare samtidigt. I dag är väntetiden till allmäntjänstgöring över ett år i snitt, enligt Sveriges yngre läkares förening.

Läkarförbundet och SKR anser att fler verksamheter än de som traditionellt sett använts skulle vara bra lärandemiljöer för AT-läkare, till exempel infektionsmedicin, akutsjukvård, beroendemedicin och äldrepsykiatri. Men de vill ha ett tydligt besked från Socialstyrelsen för att vara säkra på att AT-läkarna blir godkända när de ansöker om legitimation.

Nu ger Socialstyrelsen svar: Så länge AT-målen kan uppnås går det bra. Socialstyrelsen vill däremot inte ge svar på exakt vilka verksamheter som är lämpliga att använda. Detta eftersom hälso- och sjukvården är organiserad på olika sätt. De lokala variationerna gör att det exempelvis kan fungera bra på en ort att uppnå vissa AT-mål inom en verksamhet, medan det inte fungerar på en annan ort.

Reglerna om vilka verksamheter AT ska göras inom utgår från olika läkarspecialiteter. Men hälso- och sjukvården är inte alltid organiserad på det sättet. Dessutom har indelningen av specialiteter ändras sedan regelverket kom, konstaterar Socialstyrelsen.

Sofia Rydgren Stale, ordförande i Läkarförbundet, beskriver det som en viktig seger.

– AT-frågan är viktig för Läkarförbundet och vi hoppas nu att regionerna tar tillvara möjligheten och utökar antalet AT-tjänster, säger hon i ett pressmeddelande.

I det nya kollektivavtalet som Läkarförbundet slöt med SKR förra året kom parterna överens om att gemensamt verka för fler AT-tjänster.

– Dagens besked på den skrivelse som Läkarförbundet och SKR skickade till Socialstyrelsen är ett stort steg i rätt riktning och gör det möjligt för en ännu större utökning av antalet AT-tjänster framöver. Det här visar hur viktigt det är med samarbete och att samla alla goda krafter i en gemensam arbetsgrupp, säger Madeleine Liljegren, ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsråd, i pressmeddelandet.

Nationella vårdkompetensrådet, som tillsattes av regeringen för två år sedan, har en arbetsgrupp som arbetar särskilt med AT, eftersom det har identifierats som en flaskhals i läkarnas karriär. Arbetsgruppen jobbar med tre spår för att öka genomströmningen av AT-läkare: 18 månaders allmäntjänstgöring, bättre struktur på handledningen och en breddning av AT-placeringarna.

Vårdkompetensrådet har tidigare i år haft en workshop med regionerna om hur tjänstgöringen kan breddas till fler kliniker och placeringar.

– Det har blivit lite tradition att man går på vissa kliniker. Vi har fått in en del förslag från regionerna som vi har vidareutvecklat. Man kan mycket väl uppnå AT-mål på andra kliniker än de som traditionell har blivit AT-klinikerna, sa Johan Dabrosin Söderholm, som leder arbetsgruppen, tidigare till Läkartidningen.

Som Läkartidningen tidigare har skrivit har Södersjukhuset ökat antalet AT-tjänster genom att införa kortplaceringar på kliniker som tidigare inte haft AT-läkare, exempelvis barn och infektion.