Det ska inte gå att få förtur till offentligt finansierad vård genom att köpa sig en privat sjukvårdsförsäkring, anser regeringen.

– Vi kan inte – och vi ska inte – ha en ordning där personer med mindre behov går före dem med större. Vi måste komma tillrätta med de negativa effekterna som privata sjukvårdsförsäkringar har på den svenska hälso- och sjukvården, sa socialminister Lena Hallengren (S) förra hösten i samband med att utredningen om privata sjukvårdsförsäkringar tillsattes.

På fredagen tog hon emot resultatet av den särskilda utredaren Karin Lewins arbete. Bland annat föreslås att staten och regionerna ska ges ökad kontroll över frågor som rör privata sjukvårdsförsäkringar. Till exempel ska Inspektionen för vård och omsorg stärka sitt förebyggande arbete kring försäkringsfrågor och regionerna ska med nya regler kunna ställa krav på och kontrollera vårdgivare som har andra uppdragsgivare vid sidan av regionen, så som försäkringsbolag.

Utredaren vill också öka kunskapen om hur försäkringarna fungerar och om vad de har för påverkan på vården och välfärdssamhället. Det ska ske bland annat genom att fler uppgifter redovisas till Socialstyrelsen, Ivo och Skatteverket. Utredaren betonar samtidigt att förslagen bara ska ses som ett första steg som kan följas av fler när kunskapen om de privata sjukvårdsförsäkringarna har vuxit.

Men Svenska läkaresällskapets och LO:s representanter i utredningens expertgrupp tycker att man missar målet. I ett gemensamt yttrande skriver Mikael Sandlund, ordförande i Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik, och LO:s välfärdsutredare Ulrika Lorentzi att utredningen misslyckats med att komma med förslag på hur man kan begränsa de privata försäkringarnas påverkan på offentligt driven vård.

Mikael Sandlund, professor i psykiatri och ordförande i Svenska läkaresällskapets delegation för medicinsk etik. Foto: Svenska läkaresällskapet

– Man utredde ju egentligen inte den frågan utan tittade på en mycket mer begränsad fråga, nämligen om det är så att personer med privata sjukvårdsförsäkringar kommer snabbare in i den offentligt finansierade vården. Men det kunde man ju inte visa, för det finns för dåligt med datakällor. Och då väljer utredningen att konstatera att det har vi inga belägg för, och så nöjer man sig med det.

Det bekymrar Mikael Sandlund, som menar att det kan vara bråttom att få till ny lagstiftning på området och helst vill se att utredningen görs om.

– Det finns internationella jämförelser som visar att det finns ett slags »tipping point«, man kan komma till ett läge där man vill och behöver reglera den här branschen men där det inte går för att den har hunnit växa sig så stor. Då har tåget redan gått – det är jag orolig för.

Varför tror du att utredningen i dina ögon har hamnat snett?

– Jag vet inte, men det kan ha att göra med hur den bemannades. Det var ju enbart jurister som utredde frågan och de återkom ofta i möten till att det inte står något i lagen om privata sjukvårdsförsäkringar, så att det därför är svårt att säga något. Men det är inte så märkligt att det inte står något om en sektor som inte ens fanns när lagen stiftades.

Hur utbrett är missnöjet med privata sjukvårdsförsäkringar, enligt dig?

– Jag tror att det finns stor nöjdhet hos försäkringsbranschen.

När utredaren Karin Lewin får bemöta kritiken från experterna om att hon inte presenterat några åtgärder som begränsar problemen med privata sjukvårdsförsäkringar säger hon att hon tolkat direktiven på ett självständigt sätt och levererat utifrån det.

Du delar inte deras uppfattning?

– Jag har stannat vid de förslag som vi lämnat i dag, och det är de som är de mest ändamålsenliga i dagsläget.