I våras överlämnade barnläkaren Peter Almgren ett första delbetänkande i den statliga utredning om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga. Bland annat föreslogs ett nationellt hälsovårdsprogram för barn och unga. Syftet med programmet är att binda samman alla aktörer som möter barn och unga, täta glappen mellan olika instanser och slå fast vilka insatser barn och unga faktiskt ska ha.

Nu har Läkarförbundet lämnat sitt remissvar. Förbundet skriver att syftet med det föreslagna nationella hälsovårdsprogrammet för barn och unga är vällovligt. Men det saknas tillräckligt underbyggda empiriska stöd för att motivera en så omfattande reform.

Utredningsförslaget innebär att insatser i det nationella programmet ska ges på tre nivåer. Den första handlar om insatser riktade till alla barn och deras familjer och ska utgöra en grund för det förebyggande och hälsofrämjande arbetet.

Nästa nivå rör barn och unga som har behov av ytterligare stöd och vägledning. Här ingår också att ge insatser till »identifierade grupper av barn och unga och deras familjer som är i riskzonen för att utveckla ohälsa«.

Insatser på den tredje nivån ska riktas till barn och unga med behov av fördjupande insatser.

Förbundet anser att termen »ohälsa« är ett mycket brett begrepp. Om alla som är i riskzonen för att drabbas av ohälsa ska erbjudas insatser riskerar det att ta resurser från behandling av personer med verklig ohälsa och behov av vård, menar förbundet.

Ett annat förslag i utredningen är att i lagen förtydliga hälso- och sjukvårdens ansvar för att främja hälsa. Läkarförbundet menar att det redan i dag är reglerat att hälso- och sjukvården ska förebygga ohälsa. Utredningens definition av att främja hälsa innebär ytterligare fokus på förebyggande arbete och i ett ännu tidigare skede. Det kan betraktas som en förskjutning från hälso- och sjukvårdens huvuduppdrag som är att behandla sjukdom och ohälsa, menar förbundet. Det är heller inte motiverat att utöka det förebyggande uppdraget som hälso- och sjukvården redan har eller att låta primärvården ta över ytterligare delar av det arbetet.

Däremot är man positiv till förslaget om att unga ska erbjudas en fast vårdkontakt. Men förbundet vill att det i så fall ska förtydligas att den fasta kontakten ska vara en läkare – utan en läkare i centrum kan de samordningseffekter som eftersträvas inte nås.

Det blir också tummen upp för punkten om ökad tydlighet i primärvårdsuppdraget när det gäller psykiska vårdbehov hos barn och unga samt förslaget att den specialiserade vården ska bli mer tillgänglig för primärvården och elevhälsan.

Sveriges Kommuner och regioner (SKR) ser i huvudsak positivt på utredningens förslag.

I sitt remissvar tillstyrker SKR både förslaget att i lagen förtydliga att hälso- och sjukvården ska arbeta för att främja hälsa och förslaget om fast vårdkontakt för patienter under 21 år.

Även förslaget om att ta fram ett nationellt hälsovårdsprogram för barn och unga får tummen upp, men SKR anser samtidigt att det finns oklarheter i delar av förslaget när det gäller föräldraskapssstöd och kommunernas roll.

Eftersom det inte tydliggörs vilken verksamhet som ska ansvara för vilken del av programmet blir det enligt SKR svårt att bedöma omfattningen av den påverkan på regioner och kommuner som förslaget kan få.

SKR konstaterar också att programmet enligt förslaget ska tas fram och utformas av Socialstyrelsen i nära samarbete med Folkhälsomyndigheten, Statens skolverk och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Här anser SKR att även huvudmän för hälso- och sjukvård och skola liksom SKR själva bör ingå.

Så sent som i september i år gav regeringen i uppdrag till Socialstyrelsen att med avstamp i Peter Almgrens utredning genomföra en förstudie på hur ett nationellt hälsovårdsprogram för barn och unga kan utformas.

Myndigheten ska lämna en delredovisning senast den 31 mars 2022 och en slutredovisning senast den 31 oktober 2022.

Läkarförbundets remissvar finns att ta del av här.

Läs mer:

Nationellt vårdprogram för barn och unga ska utredas

Nationellt hälsovårdsprogram ska täta glappen i vård för barn och unga