Det internationella forskningssamarbetet »Lancet Countdown: Tracking Progress on Health and Climate Change« leds av tidskriften Lancet. Forskarna följer klimatförändringarna för att samla forskning kring effekterna på hälsan världen över.
Den sjätte årliga rapporten har fått undertiteln »Code red«. Med namnet vill forskarna trycka på att tiden rinner i väg – riskerna för klimatet och den globala hälsan ökar.
Skillnaderna mellan rika och fattiga länder förstärks i stort, men exempelvis risken för potentiella utbrott i denguefeber, chikungunyavirusinfektion och zikavirus, ökar mest i välutvecklade länder, däribland europeiska.
Umeå universitet har varit med att utveckla indikatorerna för att bland annat mäta de här infektionerna.
– Vi har inga bra verktyg att sätta in mot de sjukdomarna. Många av effekterna är annars väldigt beroende av utveckling. Men med just de här indikatorerna spelar det inte lika stor roll om man är rik, för det finns ändå inte så mycket man kan göra, säger Joacim Rocklöv, professor i epidemiologi och global hälsa, som har varit delaktig i arbetet med Countdown-rapporterna sedan starten.
Klimatförändringarna skapar nya områden för smittsamma sjukdomar. Kustområden i norra Europa och USA blir mer gynnsamma för bakterier som kan orsaka gastroenterit, allvarliga sårinfektioner och sepsis. Utvecklingen riskerar också att stjälpa insatserna för att kontrollera sådana sjukdomar i mer resurssvaga länder. Och malaria får ett starkare grepp om svalare höglänta områden i fattigare länder.
Samtidigt konstaterar rapporten att världens länder satsar tusentals miljarder dollar på att starta om sina ekonomier efter covid-19-pandemin. Men planerna för att få ekonomin på fötter är fokuserad på fossila bränslen snarare än gröna alternativ, vilket kan göra det omöjligt att nå världssamfundets mål på endast 1,5 graders global uppvärmning. Priset betalas i människors hälsa, vilket främst drabbar dem i fattiga länder – de länder som påverkar klimatet minst.
Countdown-rapporterna följer över 40 indikatorer för klimatförändringars inverkan på hälsan. Dessvärre pekar de till största delen åt fel håll. Det kan till exempel handla om mer utbredd torka och sämre produktion i jordbruket.
– Många av de här indikatorerna ser inte bra ut. Det fanns mycket förhoppningar om att utvecklingen skulle vända med pandemin och en omställning mot en grön återväxt. Men just nu är det mycket diskussioner om att subventionera fossila bränslen för återstarten, säger Joacim Rocklöv.
Det finns dock en strimma hoppfullt ljus genom några positiva trender. Elektricitet som genereras av förnyelsebara källor har ökat, investeringen i kolkraft har minskat och antalet elfordon fortsätter stiga. Under pandemin har också engagemanget för klimat och hälsa ökat.
– Man kan få hälsovinster och samtidigt minska klimatpåverkan. Men det kräver en politisk vilja, säger Joacim Rocklöv.
Rapporten finns på Lancets webbplats.
Läs mer:
Klimatförändring och hälsa – samlingssida!
