Trombektomi innebär att stora proppar dras ut ur hjärnan med hjälp av ett metallnät hos patienter med akut stroke. Det har visats förbättra prognosen dramatiskt, men eftersom det är bättre ju tidigare behandlingen genomförs har den tidigare varit förbehållen dem som kommer till sjukhus inom sex timmar efter insjuknandet.
På senare år har dock uppmärksammade internationella studier visat att även en del av dem som kommer sent till sjukhus kan ha nytta av behandlingen: patienter där infarkten i hjärnan utvecklas betydligt långsammare än vad som vanligtvis är fallet.
Sedan början av 2020 säger de nationella riktlinjerna för stroke att patienter med stora proppar i hjärnans främre cirkulation – och räddningsbar hjärnvävnad 6 till 24 timmar efter insjuknandet – bör erbjudas behandling med trombektomi, en åtgärd som har högsta prioritet.
Det har också en tilläggsundersökning med datortomografi-perfusion för att kunna bedöma om det finns hjärnvävnad som går att rädda.
Nu visar statistik från kvalitetsregistren Riksstroke och EVAS – där alla trombektomier registreras – att behandling i det så kallade sena tidsfönstret har slagit igenom.
28 procent av totalt cirka 1 000 trombektomier i landet förra året gjordes hos patienter som kom till sjukhus 6 till 24 timmar efter insjuknandet.
– Den här relativt höga siffran visar att de här patienterna – dessa »slow progressors« – faktiskt finns, och att de till synes även hittas i Sverige, säger Tommy Andersson, som är registerhållare för EVAS och även sitter med i styrgruppen för Riksstroke.
– Jag tycker att det är en bra princip att man använder annat än bara tid för att selektera patienter och att man då kan hitta de patienter som är »slow progressors« och faktiskt kan ha nytta av behandling i det sena tidsfönstret, fortsätter han.
Riksstroke och EVAS kommer nu att samköra data för att se hur det går för patienterna som behandlats i det sena tidsfönstret.
– Det blir spännande att se om man kan få lika bra resultat i studier, eller om man åtminstone får ett resultat som är bättre än om man inte hade genomfört behandlingen, säger Tommy Andersson.
Statistiken för 2020 visar att alla sex trombektomicentrum som då var verksamma har behandlat patienter inom ramen för det sena tidsfönstret. Det finns dock geografiska skillnader, som följer de stora skillnader som finns i landet när det gäller trombektomi i det ordinarie tidsfönstret.
Universitetssjukhuset Örebro startade sin trombektomiverksamhet först i juni i år, vilket Läkartidningen berättat om. Här har flera patienter redan behandlats inom ramen för det sena tidsfönstret, enligt Jakob Ström, som är strokeansvarig neurolog på sjukhuset.
Tommy Andersson säger att han blev förvånad över att andelen var så pass hög nationellt sett förra året, men konstaterar senare att den ligger i linje med det som sågs i en nyligen publicerad amerikansk registerstudie.
– Så det kanske var väntat att det skulle ligga så högt. Likväl, för mig var det i alla fall lite av en överraskning, men förstås en positiv sådan. Jag tror att det fanns ett slags beredskap för de här patienterna. När rekommendationen kom kunde man köra i gång på en gång, säger han.
Mia von Euler är professor i medicinsk vetenskap inriktning mot neurologi vid Örebro universitet och tar över som registerhållare för Riksstroke vid årsskiftet. Hon tycker att det är viktigt att öppna upp det sena tidsfönstret.
– Det är väldigt viktigt att man tänker lite friare, så att man inte missar en behandling. Det är fortfarande »ju tidigare desto bättre« som gäller. Men behandlingen kan fortfarande ha stor effekt, säger Mia von Euler.
Hon konstaterar samtidigt att man kan fundera på om det är bra eller dåligt att mer än en fjärdedel av alla trombektomier gjordes i det sena tidsfönstret förra året.
– Man vet ju att ju tidigare det görs, desto bättre är det. Då kan man säga så här: Det är bra att det görs i det sena tidsfönstret, om alternativet är att det inte blir gjort alls. Samtidigt skulle man förstås gärna vilja ha in patienterna tidigare, så att man kan genomföra behandlingen tidigare.
