Det var 2016 som de första nationella riktlinjerna för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom kom. Eftersom det har hänt en hel del när det gäller läkemedel och behandlingsstrategier på framför allt MS-sidan sedan dess, så är det nu dags för en översyn. Tanken är att en uppdaterad version av riktlinjerna ska publiceras i april nästa år.
Den absolut viktigaste faktorn för att få fungerande riktlinjer är att inkludera den utbredda »off label«-förskrivningen av rituximab, enligt Jan Lycke, neurolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset, som var ordförande i faktagruppen för MS under det förra riktlinjearbetet.
– Riktlinjerna måste harmoniera med dagens praxis i Sverige. I dag står mer än hälften av våra patienter på den här behandlingen fastän den inte är godkänd för MS, säger han.
När de första riktlinjerna togs fram svängde Socialstyrelsen flera gånger i frågan om just rituximab.
I slutänden fick behandlingen ingen prioriteringssiffra. I stället beskrevs kunskapsläget för den läkemedelsgrupp där rituximab ingår i text – trots att expertgrupperna landat i att det fanns vetenskapligt stöd för behandlingen och att den borde rekommenderas.
Enligt generaldirektören Olivia Wigzell berodde Socialstyrelsens beslut att stryka rekommendationen strax före publicering på att Läkemedelsverket just redogjort för sin syn på »off label«-förskrivning.
»Det finns en förordning som säger att statliga myndigheter ska tala med en röst, för att landsting och kommuner inte ska få olika besked från staten. Det har vägt tungt: när det finns olika myndigheter som gör rekommendationer ska vi samordna oss«, sa hon till Dagens Medicin 2016.
Beslutet att nobba rituximab har gjort att många sjukvårdshuvudmän inte följt de nationella riktlinjerna, enligt Anders Svenningsson, neurolog på Danderyds sjukhus, som återigen tackat ja till uppdraget som prioriteringsordförande.
– Då blir det lite vilda västern över det hela. För mig står det för att man har gett ut riktlinjer som inte är förankrade i den verklighet som vi lever i, säger han.
Nu har han fått signaler från Socialstyrelsen om att det hela ska hanteras annorlunda den här gången.
– Men det sa de förra gången också, så vi får se. Blir det som då tror jag att vi kommer att få lägga ned riktlinjearbetet för MS.
Anders Svenningsson konstaterar att bara rituximab fanns på marknaden när den nuvarande versionen av riktlinjerna kom.
– Nu har vi två preparat som gör samma sak, och ett tredje klappar på dörren. Det innebär att det finns en hel grupp av läkemedel med samma verkningsmekanism. Det logiska är att titta på det som en grupp av läkemedel, säger han och fortsätter:
– Om allt annat är lika – det är samma sjukdom, samma svårighet, samma behov hos patienterna, samma effekt på sjukdomen – så kommer kriteriet om kostnadseffektivitet in. Om man gör en kalkyl där kan vi ha en grund för att till och med rekommendera rituximab betydligt före de andra läkemedlen, som är mellan tio och tjugo gånger så dyra. Men dit har vi inte kommit än.
Inom kort kommer också resultaten av den fas 3-studie med rituximab som Anders Svenningsson själv har tagit initiativ till och leder, där behandling med rituximab jämförs med dimetylfumarat (Tecfidera) hos patienter med MS.
– Jag hoppas att den hinner publiceras så att vi kan använda resultaten i riktlinjearbetet, säger han.
