Data har tidigare pekat mot en något ökad risk för hjärtmuskelmuskelinflammation (myokardit) och hjärtsäcksinflammation (perikardit) i samband med vaccination mot covid-19. Främst hos ungdomar och unga vuxna, och då framför allt hos pojkar och män.

Enligt Folkhälsomyndigheten pekar nu preliminära analyser av svenska och nordiska data mot att sambandet framför allt är tydligt när det gäller Modernas vaccin Spikevax – i synnerhet efter den andra dosen. Riskökningen ses inom fyra veckor efter vaccinationstillfället och då främst inom de två första veckorna.

Myndigheten har därför beslutat att rekommendera paus för all användning av Spikevax till dem som är födda 1991 och senare. Här rekommenderas nu i stället Pfizer/Biontechs vaccin Comirnaty.

Beslutet gäller fram till den 1 december. Hur det blir därefter kommer Folkhälsomyndigheten återkomma med besked om.

Enligt myndigheten diskuteras nu en lösning för de personer i den här åldersgruppen som redan fått en dos av Modernas vaccin. Totalt rör det sig om cirka 81 000 personer.

Statsepidemiolog Anders Tegnell betonar att det är en sällsynt biverkan och att risken att drabbas är väldigt liten för den enskilda individen.

– Den som är vaccinerad nyligen, med sin första eller andra dos av Modernas vaccin, behöver inte känna sig orolig för risken är väldigt liten, men det är bra att känna till vilka symtom man behöver vara vaksam på, säger han, i ett uttalande på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Symtomen att vara vaksam på

Både myokardit och perikardit går ofta över av sig självt, utan att ge några bestående besvär, men misstänkta symtom bör bedömas av läkare på exempelvis en vårdcentral eller jourmottagning. Medicinsk behandling och övervakning på sjukhus kan behövas vid konstaterade fall.

Symtom på myokardit och/eller perikardit är bland annat:

  • Trötthet och andfåddhet
  • Oregelbundna hjärtslag och hjärtklappning
  • Feber och värk i kroppen
  • En känsla av tryck eller tyngd över bröstet
  • Det gör ont att andas djupt
  • Smärta till vänster eller mitt över bröstet

Källa: Folkhälsomyndigheten