Disa Dahlman, ST-läkare i allmänmedicin vid vårdcentralen Granen i Malmö och knuten till enheten för beroendeforskning vid Lunds universitet.

ST-läkaren Disa Dahlman från vårdcentralen Granen besöker psykiatriska mottagningar och LARO-mottagningar i Malmö två dagar i månaden. Syftet är att komma närmare patienter med psykiatriska sjukdomar eller opioidberoende. De lider ofta av somatisk ohälsa och har svårt att söka vård. Inbokade tider på vårdcentralen har gapat tomma, vilket skapat frustration bland personalen.

– Att ha inbokade tider som ingen dyker upp på är ett stort problem inom primärvården. Inom det här samarbetet har vi sänkt trösklarna för de här patienterna, säger Disa Dahlman.

Hon är ST-läkare i allmänmedicin och knuten till enheten för beroendeforskning vid Lunds universitet, där hon studerar somatisk ohälsa och vårdbarriärer hos personer med narkotikaberoende.

Projektet, som kallas PRIO (primärvård i LARO) är ett samarbete mellan vårdcentralen Granen, behandlingshemmet Avenboken, vuxenpsykiatrin och fyra LARO-mottagningar i Malmö. LARO står för läkemedelsassisterad rehabilitering och mottagningarna är psykiatriska öppenvårdskliniker som riktar in sig på patienter som är beroende av heroin eller andra opioider.

Disa Dahlman säger att det ska vara lätt för patienterna som befinner sig på sin vanliga mottagning att komma förbi där hon sitter och byta några ord med henne. På det sättet etableras en första kontakt.

– Många är skeptiska, så det är bra att en och samma person befinner sig mottagningen regelbundet, säger hon.

Under besöket har Disa Dahlman med sig den sedvanliga utrustning som hon använder på vårdcentralen. Patienternas kroppsliga besvär är likadana som på vårdcentralen. Det kan handla om hypertoni, diabetes, gynekologiska besvär eller uppföljningar efter en TIA eller en stroke.

Cirka 150 patienter med ett opiodberoende var listade på vårdcentralen Granen mellan 2019 och 2021.

– Ordet har spridit sig mellan patienterna i Malmö, de pratar med varandra. Patienterna kommer ändå till LARO för att hämta läkemedel, så det passar bra att jag som distriktsläkare befinner mig på mottagningen. Då kan vi ta ett snabbt samtal eller boka in en tid, säger hon.

Ibland är personalen från mottagningen med på läkarbesöket, för att hjälpa patienten att komma ihåg vad som sagts under besöket. I vissa fall krävs en fysisk undersökning på vårdcentralen, men den inledande kontakten har skett på patientens mottagning.

Samarbetet inleddes efter att sjuksköterskorna på LARO-mottagningarna i Malmö noterade att patienterna ofta uteblev från sina inbokade primärvårdsbesök, trots att närmaste vårdcentral låg bara 300 meter bort.

Till en början skedde samarbetet på vårdcentralen, men personalen insåg snabbt att hälften av patienterna inte tog sig dit, trots närheten.

Disa Dahlman säger att projektet inleddes på personalens eget initiativ, inte utifrån ett direktiv uppifrån eller med anledning av ett anslag.

– Det började småskaligt och vidareutvecklades utifrån vad personalen ansåg fungerade. Verksamheten styrs i dag utifrån vad patienterna behöver, säger hon.

Förutom distriktsläkare så har även en fysioterapeut deltagit i den uppsökande verksamheten. Inom kort kommer även en astma/KOL-sjuksköterska att närvara, som fokuserar på hälsofrämjande arbete.

Katja Troberg, forskningssjuksköterska vid psykiatrin i Lund, utvecklare på LARO och tidigare enhetschef på LARO Matris i Malmö.

Katja Troberg är forskningssjuksköterska vid psykiatrin i Lund, utvecklare på LARO och var enhetschef på LARO Matris i Malmö när projektet drogs igång. Hon har bara har positiva saker att säga om samarbetet, som hon menar är till gagn både för patienterna och för vården.

Patienterna kände att de tidigare inte blivit lyssnade på och att de inte blivit bedömda utifrån sin somatiska problematik, utan utifrån deras beroende och användande av substanser. Tidigare erfarenhet av stigma gjorde också att många var rädda för att vända sig till vården.

– De har varit frustrerade och inte förstått varför det är så svårt att få en tid på vårdcentralen, säger hon.

Enligt Katja Troberg så har patientgruppen en låg basal kroppskännedom, och vet många gånger inte vad som är normalt. Hon säger att allt blir en loop. En låg förväntan att få hjälp leder till att patienterna har struntat i att söka vård.

Samarbetet har lett till att patienterna har en större acceptans för vården. Eftersom de redan har tillit till personalen på sin egen mottagning, så fungerar personalen som ett stöd i navigeringsprocessen till övrig vård.

Suzan Nilsson, enhetschef vid vuxenpsykiatrimottagningen LARO Matris i Malmö, skriver i ett mejl att patienterna nu är bättre på att söka vård själva, även hos andra vårdgivare. De vågar prata om symtom och är mer uppmärksammade på sin egen kroppsliga ohälsa.