– Svensk pandemiberedskap var undermålig. Vi får inte vara lika illa förberedda nästa gång, sa Mats Melin, coronakommissionens ordförande vid en presskonferens på fredagen i samband med att delbetänkandet lades fram.

Redan i coronakommissionens första delbetänkande, som presenterades före jul förra året, fick Sveriges hantering av pandemin svidande kritik. Kommissionen slog fast att strategin att skydda de äldre hade misslyckats. I det andra delbetänkandet har kommissionen haft ett bredare uppdrag och tittat på den svenska krisberedskapen i stort. När kommissionen nu sammanfattar den andra delen av granskningen är det alltså med ord som »undermålig beredskap« och »otillräckliga åtgärder«.

»Sveriges hantering av pandemin har präglats av senfärdighet. De inledande skyddsåtgärderna mot smittan var otillräckliga för att stoppa eller ens kraftigt begränsa smittspridningen i landet«, skriver kommissionen.

Mats Melin utvecklade resonemanget under pressträffen och tog coronatestningen som exempel.

– Det gick på tok för långsamt. Runt den 1 mars påbörjade regeringen beredningen av ett uppdrag till Folkhälsomyndigheten om att ta fram en nationell teststrategi. Det uppdraget gavs en månad senare, den 30 mars. Folkhälsomyndigheten presenterade en strategi den 17 april och den 11 juni godkände regeringen en överenskommelse med SKR. Då kunde arbetet sätta igång. Regeringens mål om 100 000 test per vecka nåddes i september.

Den svenska smittskyddslagstiftningen bedöms också fortfarande vara otillräcklig för att kunna möta ett allvarligt epidemiskt eller pandemiskt utbrott. Dessutom är Sveriges smittskydd decentraliserat, enligt kommissionen, vilket gör att det är oklart vem som bär ansvaret för helheten när en allvarlig infektionssjukdom slår till.

Kommissionen skriver även om hur hälso- och sjukvården med kort varsel ställt om och skalat upp vården för att kunna hantera alla sjuka i covid-19.

– Det är förstås en imponerande bedrift av en normalt ganska tungrodd organisation. Att det lyckades är i stor utsträckning, menar vi, de anställdas förtjänst. Men omställningen har skett till priset av en extremt hårt ansträngd personal och att annan vård trängts undan.

I sitt betänkande har kommissionen särskilt valt att lägga fokus på den inledande fasen av pandemin, eftersom Sverige då »tydligt valde en annan väg än många andra länder« och »mycket talar för att denna tid var helt avgörande för den initiala smittspridningen, antal sjuka och döda«. Huruvida det var rätt eller inte vill kommissionen inte säga i dag, utan avvaktar till sitt kommande slutbetänkande.

Enligt kommissionen spreds viruset till Sverige genom sportlovsresor från främst Italien och Österrike. De svenska åtgärderna den närmaste tiden därefter var inte bara sena i jämförelse med de nordiska grannländerna, utan också i förhållande till den rådande smittspridningen. När sedan den andra och tredje pandemivågen kom beslutade den svenska regeringen och myndigheterna om nya och mer kraftfulla åtgärder – åtgärder som man tidigare avfärdat eller uttryckligen avstått från att använda, skriver kommissionen.

»Dessa omsvängningar skedde i stort utan någon motivering i form av ny kunskap. Som exempel kan nämnas olika restriktioner för restauranger, familjekarantän, åtgärder mot trängsel i handeln och rekommendation om munskydd i kollektivtrafiken. (…) Kommissionen har ingen anledning att betvivla att de nya åtgärderna var klok politik. Men att uttryckligen avstå från dem under första vågen och därefter sätta in dem under andra vågen, utan tydliga motiveringar, skapade rimligen en förvirring hos människor som knappast bidrog till en hög grad av efterlevnad«, står det i rapporten.

– Detta får inte hända igen. När nästa mer omfattande epidemiska virusutbrott drabbar oss måste beredskapen för omfattande testning och smittspårning vara en helt annan, sa Mats Melin.

Läs coronakommissionens delrapport här.

Bakgrund

Coronakommissionen tillsattes den 30 juni förra året för att granska den svenska coronastrategin och dra lärdomar av virusutbrottet. Ett första delbetänkande redovisades den 15 december 2020.

I uppdraget ingår att utvärdera regeringens, myndigheternas, regionernas och kommunernas åtgärder för att begränsa smittspridningen och spridningens effekter. Kommissionen ska också göra en internationell jämförelse.

Uppdraget kommer att slutredovisas den 25 februari 2022. Slutbetänkandet ska handla om myndigheternas kommunikation och åtgärderna som satts in för att stötta ekonomin.