Den offentliga ekonomin är stark i Sverige. Det beror till stor del på en allmän återhämtning i ekonomin och finanspolitiska satsningar. Vi har också lämnat ett decennium präglat av ökande behov av vård och välfärd, och går in i en annan tioårsperiod där behoven ser något mindre ut. Det beror bland annat på att gruppen barn och unga har blivit mindre.

Annika Wallenskog, chefsekonom vid Sveriges Kommuner och regioner. Foto: Rickard L Eriksson

– Det betyder att trycket på kommunernas och regionernas ekonomi är lägre än det har varit de senaste tio åren, sa Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, när organisationen på tisdagen presenterade sin höstrapport över ekonomin i regioner och kommuner.

Prognosen för regionernas samlade resultat under 2021 ligger på ungefär 8 miljarder kronor plus. För kommunernas del landar det på cirka 27 miljarder. Men SKR betonar att det inte är alla kommuner och regioner som kommer att göra positiva resultat.

En långsam befolkningstillväxt har haft vissa positiva effekter på ekonomin. Men där finns även en baksida: befolkningen i arbetsför ålder ökar långsammare och intäkterna spås bli låga framöver, samtidigt som gruppen 80+ växer snabbt och kommer att behöva mer resurser. Både kommunernas och regionernas resultat kommer falla till mer blygsamma nivåer några år framåt i tiden.

Men just nu är ekonomin alltså god, och därför vill SKR se att läget utnyttjas för långsiktiga investeringar. Det handlar främst om tre områden: arbete, klimat och digitalisering.

Det sistnämnda handlar till exempel om effektivisering i vården:

– Det är viktigt att satsa på nära vård. Dels så att patienter kan monitorera och följa sin vård själv, dels genom samverkan mellan kommuner och regioner för att klara den nära vården.

SKR lyfter att egenmonitorering i hemmet stärker patientens kontroll och trygghet, vilket kan minska både onödiga besök i akutvården och inläggningar i slutenvård. Genom att patienterna har mer koll på exempelvis blodtryck, vikt och blodsocker, men också levnadsvanor som kost, fysisk aktivitet och sömn – kan åtgärder sättas in tidigt vid avvikelser. I första hand skulle egenmonitoreringen användas till tillstånd som diabetes, hjärtsvikt, högt blodtryck, IBD, artros, migrän och KOL.

Egenmonitorering finns sedan flera år i några regioner, såsom Östergötland och Jämtland Härjedalen. Men enligt SKR saknas en bred spridning både regionalt och nationellt. Därför behövs investeringar. Det är först vid bred tillämpning som effekterna märks tydligt hos sjukhusen.

SKR vill också slå ett slag för kostnadseffektiva preventiva arbetssätt för barns och ungas hälsa. I rapporten lyfts exempelvis hur Västerbotten minskat fetman bland fyraåringar genom hälsofrämjande insatser, och hur digitala lösningar i Gävleborg har minskat behovet av fysiska besök vid mottagningar vid insättning av ADHD-läkemedel.

Utöver digitalisering och preventiva åtgärder i vården, vill SKR se investeringar för att få fler i arbete, speciellt de som i dag står längst från arbetsmarknaden. Därtill behöver samhället anpassas till klimatförändringarna. Det är något som exemplifierats av allt fler bränder och översvämningar de senaste åren.

Ekonomirapporten finns på SKR:s webbplats.