För ett år sedan fick den nationella utredaren Ulrika Söderqvist i uppdrag av regeringen att föreslå ökade möjligheter att avskilja studenter och undersöka om belastningskontroll bör införas för vissa utbildningar.
Nu har hon överlämnat betänkandet och ett av förslagen är att en obligatorisk kontroll mot belastningsregistret ska göras inför antagning till bland annat läkarutbildningen. Personer som begått sexualbrott, barnpornografibrott eller vissa allvarliga våldsbrott får inte antas.
– Vi är jätteglada för det här. Vi tycker att det är helt rätt väg att gå. Det är precis det här vi velat. Vi har tyckt att det är jättekonstigt att man inte redan gör en sådan kontroll, säger Niki Shams, ordförande för SLF student.
Hon är också positiv till att läkarstudenter som begår sexualbrott, barnpornografibrott eller vissa allvarliga våldsbrott under utbildningen ska kunna hindras från att slutföra den.
– Det är rimligt. De är inte lämpliga att fortsätta om de begår den typen av brott, säger Niki Shams.
Hon tycker även att det är bra att det skapas en möjlighet att avskilja studenter för särskilt klandervärt beteende, men betonar samtidigt att det är viktigt hur bedömningen görs.
– Det är oerhört viktigt att det görs rättsäkert och inte med godtyckliga bedömningar. Det får inte bli så att universiteten själva väljer vilka de inte tycker om och stänger av studenter bara för att, säger Niki Shams.
Ser du en risk att den nya avskiljandegrunden kan missbrukas?
– Jag vet inte exakt hur det är tänkt att det ska ske. Men sker det på för låg nivå utan tillräcklig kontroll finns det absolut en risk att det kan bli fel. Om detta går igenom hoppas vi att det sköts av en oberoende, central kommitté och inte av den lokala kursledningen.
Lärosätena har länge efterfrågat en möjlighet att avskilja studenter som utsätter medstudenter och andra som de kommer i kontakt med genom utbildningen för oacceptabla beteenden eller på andra sätt stör eller förhindrar verksamheten. I dag kan de sätta in disciplinära åtgärder i form av en varning eller tillfällig avstängning i sex månader. Det räcker ofta, men inte alltid.
Enligt regeringens särskilda utredare Ulrika Söderqvist är syftet med att införa en avskiljandegrund för särskilt klandervärt beteende inte att bestraffa eller avskräcka, utan att göra det möjligt för lärosäten att skydda andra studenter och deras rätt till en bra utbildning. Det ska användas som ett sista ingripande steg i mycket allvarliga fall där lärosätenas disciplinåtgärder inte räcker. Det kan handla om studenter, som trots flera disciplinära åtgärder, fortsätter att störa verksamheten och hota eller trakassera sina medstudenter.
I betänkandet påpekar Ulrika Söderqvist att det inte är studentens studieförmåga eller lämplighet för yrket som ska bedömas, utan uppträdandet. Uppträdandet måste dels vara särskilt klandervärt, dels ha skett under eller i anslutning till undervisningen på ett sätt som gör att studenten visat sig ytterst olämplig att fortsätta studierna.
I dag prövas avskiljanden av Högskolans avskiljandenämnd (HAN). Så ska det även vara med de nya grunderna för avskiljande, enligt utredningen. Ulrika Söderqvist påpekar dock att lärosätena kommer att behöva lämna in ett mer omfattande underlag till HAN när det gäller särskilt klandervärt beetende. Till skillnad från de andra avskiljandegrunderna, kommer det nämligen att finnas färre externa underlag för bedömningen som exempelvis brottsmålsdomar och läkarutlåtanden.
Läs också:
Utredning föreslår obligatorisk brottskontroll av läkarstudenter
