Socialstyrelsens rapport är resultatet av ett regeringsuppdrag i våras. Myndigheten skulle ta fram en lägesbild över vårdbehoven och föreslå insatser för att tillgodose patienternas behov. Data som myndigheten använt sig av sträcker sig i vissa fall fram till 2021, men har ett fokus på första och andra vågen 2020.

Rapporten visar att regionerna, oavsett storlek, upplever flera utmaningar när det gäller att hämta igen vård som av olika anledningar stått tillbaka under pandemin. Det handlar till exempel om brister på vårdplatser för vård efter operation. Bristerna fanns även innan pandemin, men tilltog när resurser omprioriterades till covidvården.

Mindre regioner har upplevt sämre förutsättningar att hantera den uppdämda vården. Det beror delvis på avsaknaden av privata vårdgivare som kan avlasta den regiondrivna vården. Upphandlingsregler gör att det tar lång tid att få avtal med privata vårdgivare, vilket också upplevs som ett hinder för att korta väntetiderna.

Regionerna i stort har vidtagit flera åtgärder för att klara utmaningarna. Det handlar exempelvis om omlagda scheman, hyrläkare, och utökade skift. Regionerna har också köpt kapacitet från andra regioner. Det var svårare under den andra vågen än den första, eftersom fler regioner var hårdare drabbade då.

Orsakerna till de uppdämda behoven är dels förändrade förutsättningar att utföra vård med andra prioriteringar under pandemin, dels att patienter ibland väntat med att söka vård. Flest väntande finns inom ortopedi, allmän kirurgi och ögonsjukvård.

Många patienter har frivilligt avstått från att söka vård även om de upplevde att de behövde det. Under våren 2020 avstod var femte person i åldrarna 18–84 år att söka, visar olika myndighetsrapporter. En annan rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys visade att 40 procent av befolkningen väntat länge med att söka vård, eller undvikit det helt. Många, i synnerhet äldre, uttryckte oro att bli smittade av covid-19, medan andra inte ville belasta en redan ansträngd vård.

Bland de grupper som påverkats mest av pandemin finns personer med kroniska sjukdomar, äldre, barn och personer med funktionsnedsättning. Exempelvis har regelbundna kontroller för patienter med kroniska sjukdomar som diabetes, astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom minskat kraftigt.

– Personer som hade sämre hälsa innan pandemin, såsom sköra äldre personer, personer med kroniska sjukdomar och socioekonomiskt utsatta grupper har drabbats hårt av själva viruset. I de här grupperna syns också indirekta konsekvenser i form av vård och förebyggande insatser som ställts in eller skjutits upp, säger Natalia Borg, avdelningschef på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Socialstyrelsen ger flera förslag till insatser. Och de ligger i linje med den redan pågående omställningen till nära vård. Myndigheten föreslår bland annat ett fokus på förebyggande insatser som hälsosamtal i primärvården. En annan sak handlar om mobila närsjukvårdsteam som ger patienter mer vård hemma, i stället för att de behöver söka sjukhusvård.

– Ett centralt tema är att covid-19 understryker behovet av en mer nära vård, vilket kräver att primärvårdens kapacitet skalas upp. Då kan fler patienters behov tas om hand i ett tidigt skede, vilket i sin tur kan frigöra kapacitet för patienter som väntar på specialistvård, säger Natalia Borg.

Rapporten finns på Socialstyrelsens webbplats. Myndigheten ska slutredovisa uppdraget den 31 mars 2022.