Tanken med vårdförloppen är att korta väntetiderna för ett antal olika diagnosgrupper och minska skillnaderna i behandling mellan olika regioner genom en nationell standard. Det första vårdförloppet infördes i cancervården 2015. Sedan dess har sammanhållna vårdförlopp för ytterligare tio diagnoser tillkommit.

I en ny rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys framkommer att idén om sammanhållna vårdförlopp inte direkt tagits emot med öppna armar överallt. Bland annat har man inom primärvården stött på en ”betydande skepsis” mot vårdförloppen, enligt den nya rapport från Vårdanalys som överlämnas till regeringen under fredagen.

Utredaren Kajsa Hanspers har projektlett arbetet med rapporten.

– En vanligt förekommande kommentar är att det här kanske inte var den mest prioriterade åtgärden för primärvården. Det pågår en omställning mot god och nära vård, samtidigt som primärvården har brist på resurser, framför allt i form av kompetensförsörjning. Då är inte vårdförlopp den åtgärd de behöver mest, utan man hade gärna sett en satsning på något annat som bättre gynnade dem, säger hon.

Det finns också en oro över att vårdförloppen ska innebära ett tyngre administrativt ok, eftersom vårdpersonalen upplever att det är svårt att samla in data på ett enkelt och systematiskt sätt.

För att lyckas få med primärvården på tåget framöver vill Vårdanalys öka bredden och få in fler representanter från primärvården i både framtagande och implementering av vårdförlopp. Men framför allt behöver man få fram mer fakta som kan visa fördelar. Det finns i dagsläget inga studier som ger tydliga besked om nyttan just för primärvården.

– Jag hade hoppats att det skulle finnas mer studier. Jag är förvånad att man i Danmark och Norge infört vårdförlopp på ett sådant sätt att det inte gått att följa upp vad det fått för effekter.

Därför föreslår Kajsa Hanspers i rapporten att vårdförloppen ska införas i några regioner i taget. Dessa utvalda regioner skulle också kunna välja att bara införa förloppen stegvis på olika vårdcentraler eller sjukhus. Kunskapen därifrån kan man sedan bygga vidare på när ytterligare vårdförlopp ska tas fram.

– Man skulle kunna införa vårdförlopp i några regioner som ett test och jämföra med andra – har det blivit bättre eller inte? Hittills har man infört vårdförlopp brett över hela landet och då blir det väldigt svårt att jämföra.

En annan farhåga som Kajsa Hanspers stött på är risken för att patientgrupper som inte räknas in i något vårdförlopp trängs undan. Om så faktiskt sker vet man inte heller i dag, men i rapporten föreslår Vårdanalys utvecklade nationella riktlinjer som komplement för att undvika sådana oönskade konsekvenser.

– Vårdförloppen ger ju mer resurser till ett område, då skulle det kunna innebära en osthyvelseffekt för alla andra patientgrupper. I Norge har vårdpersonal sagt att de som har vårdförlopp kan använda det som ett argument för att få en gräddfil till provtagningar och undersökningar.

Om rapporten 

Här följer några av slutsatserna i rapporten Ledas lika, ledas rätt? Kunskapsunderlag om standardiserade vårdförlopp:

  • Det finns begränsad kunskap om effekterna av vårdförlopp när det gäller hälsoutfall, personcentrering, tillgänglighet och effektivitet är begränsad.
  • När vårdförlopp ska införas bör det finnas en bred representation av exempelvis patienter och vårdpersonal under framtagandet och implementeringen.
  • Implementeringen bör vara en genomtänkt process med aktivt ledarskap och tillräckligt med tid och resurser avsatta.
  • Uppföljningen bör spegla målen, vara kliniskt välgrundad och inte skapa ökad administration.

Nedanstående rekommendationer lämnas till regeringen, kunskapsstyrningsorganisationen och Sveriges Kommuner och regioner:

  • Utveckla formerna för att beakta patientperspektivet och stärka förankringen i primärvården i framtagandeprocessen.
  • Inför vårdförloppen på ett sådant sätt att det är möjligt att följa upp effekterna, till exempel genom att införa vårdförloppen stegvis i olika regioner eller som försöksverksamheter.
  • Intensifiera arbetet med att förbättra de datamässiga förutsättningarna för uppföljning, för professionellt lärande och uppföljning av reformens effekter.
  • Tydliggör relationen mellan vårdförlopp och annan kunskapsstyrning för att undvika potentiellt motstridiga styrsignaler och dubbelarbete.

Läs mer här. 

Tio vårdförlopp har fått grönt ljus

De sammanhållna vårdförloppen tas fram inom Nationellt system för kunskapsstyrning, som involverar SKR och regionerna i samverkan med staten. Hittills har styrgruppen godkänt tio vårdförlopp som regionerna kan börja införa.

  • Hjärtsvikt – nydebuterad
  • Höftledsartros – primärvård
  • Kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom
  • Kritisk benishemi
  • Kol
  • Osteoporos – sekundärprevention efter fraktur
  • Reumatoid artrit
  • Schizofreni – förstagångsinsjuknande
  • Sepsis
  • Stroke och Tia

Till skillnad från standardiserade vårdförlopp för cancer benämns de nya vårdförloppen personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp. Medan de standardiserade vårdförloppen i cancer avgränsas från misstanke till första behandling inkluderar de nya vårdförloppen prevention och tidig upptäckt till livet som frisk eller livet med kronisk sjukdom.

Källa: Nationellt kliniskt kunskapsstöd och Region Uppsala.