En ST-läkares utbildning pågår i minst fem år. Under den tiden genomgår utbildningsläkaren många olika kurser och andra utbildningsmoment som måste samlas och dokumenteras.
– Men det saknas ett bra system för det. Det är något som jag och mina ST-kollegor har diskuterat länge. Att samla dokumentation över så många års tid är tidskrävande och krångligt och det är oftast upp till den enskilde läkaren att ansvara för allt, säger Shadi Ghorbani till Läkartidningen.
Hon är ST-läkare i allmänmedicin, nyinvald ledamot i Sveriges yngre läkares förening (Sylf)och ledamot i Östra Skånes läkarförening.
I en motion till Läkarförbundets fullmäktigemöte lyfte Sylf, Malmö läkareförening och Östra Skånes läkarförening upp problemet. »Vi saknar i dag ett samlat och modernt system där ST-läkare, studierektorer och chefer kan följa alla ST-läkares utbildningsplan och utveckling«, står det.
– Vi måste hänga med i utvecklingen. Det är ändå 2021, säger Shadi Ghorbani och påpekar att både Danmark och Norge har välfungerande nationella dokumentationssystem.
Hon ser många fördelar med att införa ett likande system i Sverige.
– Det är tidsbesparande om alla gör på samma sätt. Och så blir det enklare för individen. Om man till exempel måste flytta är det bättre att dokumentationen följer med personen i stället för att vara bunden till en viss klinik eller region.
Föreningarna anser att Socialstyrelsen bör ansvara för systemet, som även ska kunna användas av exempelvis AT- och BT-läkare. Förutom förenklad dokumentation, så påpekar lokalföreningarna och Sylf att man även skulle kunna ta fram aktuell statistik över antalet utbildningsläkare via systemet.
Fullmäktige gick på deras linje och beslutade att Läkarförbundet ska försöka få Socialstyrelsen att utveckla »ett modernt och heltäckande digitalt dokumentationssystem inom samtliga utbildningstjänster för läkare i Sverige«.
– Vi är jätteglada över det. Det här är en viktig fråga som redan är prioriterad för Sylf, säger Shadi Ghorbani.
