Under två dagar samlar det digitala mötet – som arrangeras av Läkaresällskapet och dess medlemsföreningar – experter från såväl Sverige som andra delar av världen för att summera kunskapsläget om covid-19.
– Jag är väldigt glad och förväntansfull eftersom så många har engagerat sig och gör detta tillsammans. Vi samlar väldigt många av dem som aktivt har engagerat sig och försökt ta fram och tolka vetenskap om covid-19, säger Lars-Magnus Andersson, ordförande i Infektionsläkarföreningen.
Precis som förra året blir det föreläsningar, seminarier, föredrag, posterpresentationer och paneldiskussioner om exempelvis diagnostik, behandling och epidemiologi. I år har dock programmet fördjupats och breddats.
– Vi har lite fler större föreläsare det här året eftersom vi har fått sådana önskemål. Vi har även breddat fokus lite grann, till att bland annat omfatta det som kallas one health-begreppet och innebär att djurens och människornas hälsa och infektionssjukdomar är kopplade till varandra.
Meriterade veterinärer har fått sätta sin prägel på årets program, som omfattar såväl en djurparkstiger som minkar med covid-19.
Enligt Lars-Magnus Andersson är engagemanget minst lika stort nu som när mötet arrangerades första gången förra året, kanske till och med större.
– Vi har ännu fler abstract – närmare 130 – och just nu 1 600 anmälda deltagare, säger Lars-Magnus Andersson.
Vilka punkter i programmet ser du mest fram emot?
– Det finns jättemånga bra punkter. Vi har till exempel en inbjuden föreläsare från Storbritannien som kommer att prata om immunologin vid covid-19, både ur akut synvinkel och när det gäller dem med mer långvariga symtom. Det ska bli väldigt intressant.
Han lyfter även fram en punkt om antivirala läkemedel mot covid-19, samt – av mer personliga skäl – en session som handlar om förändringar i luktsinnet i samband med sjukdomen.
– Jag förlorade själv luktsinnet när jag var sjuk i november förra året och har fortfarande inte fått tillbaka det. De här forskarna på Karolinska institutet är världsledande på området så det blir väldigt spännande att se vad de säger.
Hur är det att vara utan luktsinne?
– Det finns förstås flera aspekter på det. Om man ska laga mat så blir det sämre gradering på smaksinnet. En annan aspekt är att man använder luktsinnet väldigt mycket som en varningssignal – om det till exempel börjar lukta bränt när man sitter i bilen – vilket man kanske inte tänker på. Det kan jag sakna.
Han säger sig dock ha hopp om att det hela ska lösa sig av sig själv. I en studie där forskare följt 100 patienter med luktförändringar i minst ett års tid återfick så gott som alla luktsinnet.
– Så jag har med förtröstan bara väntat.
En vision för mötet är att ju fler som kan ganska mycket om covid-19, desto bättre vård får patienter i hela Sverige.
– Därför vill vi hemskt gärna att inte bara forskarna själva och de mest erfarna läkarna och sjuksköterskorna är med. Vi vill att även andra läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal, liksom sjukvårdens administratörer, är med och lyssnar, säger Lars-Magnus Andersson.
