I Region Stockholms budget för nästa år höjs ersättningen för husläkarverksamheterna med 4 procent, motsvarande 252 miljoner kronor.

Men Stockholms läkarförening är inte nöjd och har begärt central förhandling. Föreningen anser inte att ersättningen räcker för att klara uppdraget.

Ylva Sandström, ordförande för distriktsläkarföreningen i Stockholm, är kritisk till flera saker i det förfrågningsunderlag som föreslås gälla för primärvården nästa år. Det handlar bland annat om regionens system för listningstak.

Regionen har som ambition att fler patienter ska listas på en namngiven läkare. Därför har man infört ett sorts listningstak där mottagningen får en bonus om 75 procent av patienterna är listade hos en namngiven läkare. En läkare kan i systemet maximalt ha 2 200 patienter listade.

Ylva Sandström anser att nivån på taket är alldeles för högt och att bonusen är för låg.

– För en normalstor vårdcentral med 10 000 listade blir det 40 000 kronor om året. Det kan inte på något sätt finansiera en ökad läkartäthet. Stimulansen  är för liten för att ha någon som helst effekt.

Ylva Sandström är också kritisk till att patienter i Region Stockholm kan vara olistade.

– Det tycker vi är fel och att det ger en felaktig bild av vårdcentralens ansvar.

Utöver detta pekar hon på att det tillkommer ytterligare uppdrag till primärvården.

– Förvaltningen pekar själva att man gör om vårdvalet för barn- och ungdomsmottagningarna. I och med det kommer fler barn som tagits om hand av barn- och ungdomsmottagningarna att tas om hand av primärvården. Det framgår inte om primärvården kompenseras för det.

Men den kanske största risken, menar hon, är att sjukhusens strama budgetar för nästa år riskerar att medföra att patienter därifrån »spiller över« på primärvården.

– Sjukhusen i Stockholm får ju en oerhört liten uppräkning. Vi vet ju av erfarenhet att sjukhusen när de har för mycket att göra skickar ut vissa patienter till primärvården. Det betyder i praktiken att vårt uppdrag ökar. Det tar man inte någon höjd för.

Det blir 4 procents uppräkning. Har ni något förslag på en annan siffra?

­ – Vi har inte räknat så, men bara löneökningarna är på 2,5 procent och hyrorna går upp. Kostnadsökningar bara för sådana saker ligger på uppåt 3 procent. Vad vi har räknat på förut är ju om man skulle höja läkartätheten så att det blev en läkare på 1 500 patienter. Då skulle anslagen behöva höjas med ungefär 10 procent. Det tycker jag inte är orimligt mycket pengar.

Även Magnus Isacson, ordförande för Svensk förening för allmänmedicin (Sfam), har kritiserat Region Stockholms uppräkning på 4 procent för husläkarmottagningarna nästa år.

I debattartikel i Aftonbladet pekar även han på att barnmottagningarna minskar sitt uppdrag och dessa patienter då ska tas om hand av vårdcentralerna. Vårdcentralerna får också ett större uppdrag när det gäller barns psykiska ohälsa.

Magnus Isacson lyfter också fram att inflation och löneökningar beräknas uppgå till 2,7 procent nästa år.

»Det kan omöjligen kallas en satsning, förmodligen mer status quo eller en neddragning. Det är precis samma sak varje år och inte unikt för Stockholm, skriver Magnus Isacson.