Som Läkartidningen tidigare berättat har Socialstyrelsen, på uppdrag av regeringen, sett över och uppdaterat sina föreskrifter och allmänna råd om särskilda förordnanden att utöva läkaryrket. Reglerna anger när och hur olegitimerade läkare ska ha rätt att jobba som underläkare.

Nu har synpunkter på förslaget kommit. Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) är långt ifrån nöjd. Tillsynsmyndigheten tycker inte Socialstyrelsen tagit tillräcklig hänsyn till patientsäkerheten, och vill se hårdare reglering på flera punkter.

En viktig skiljelinje handlar om huruvida läkarstudenter med förordnande som läkare ska få arbeta på en akutmottagning. Ja, tycker Socialstyrelsen. Nej, tycker Ivo som vill ha ett förbud. »Mot bakgrund av att studenterna ännu inte slutfört sin utbildning och de stora krav som ställs på en läkares tjänstgöring på en akutmottagning anser Ivo att det är förenat med stora patientsäkerhetsrisker att studenter arbetar i en så krävande miljö«, skriver tillsynsmyndigheten i sitt remissvar.

Socialstyrelsen bedömer däremot att studenterna bör »kunna arbeta på akutmottagning om de får rätt stöd och vägledning« och pekar på att de nya föreskrifterna och allmänna råden innehåller skarpare krav på det. Där står att det ska finnas tillgång till en handledare, som ska vara en legitimerad läkare. Stödet ska även anpassas efter behov samt tjänstens innehåll.

Men Ivo tycker ändå patientsäkerhetsriskerna är för stora: Man anser också att det är konstigt att Socialstyrelsen bedömt att förbudet för studenter att arbeta inom primärvården bör vara kvar – men samtidigt ger fortsatt grönt ljus för att arbeta på akuten. Arbetet vid en akutmottagning kan »i många avseenden likställas med arbete inom primärvården«, menar Ivo.

Läkarförbundet ställer sig på Socialstyrelsens sida. Däremot vill förbundet – liksom både Ivo och ett flertal lärosäten – ha detaljerade krav när det gäller handledning och stöd. Exempelvis att det ska stå i föreskriften att en legitimerad läkare alltid måste finnas på plats fysiskt och att det är den legitimerade läkaren som har ansvaret för vård och behandling.

Problemet med olegitimerade läkare som arbetar på akuten utan tillräckligt stöd är välkänt. 2015 fattade Ivo ett så kallat principiellt beslut om att icke-legitimerade läkare som arbetar på vikariatsförordnande inte ska tillåtas arbeta självständigt vid akutmottagningar utan tillgång till legitimerade läkare på plats. Men det har inte hjälpt. Myndighetens tillsyn har visat att det är vanligt att läkarstudenter vikarierar på akutmottagning med särskilt förordnande under studietiden eller i väntan på AT och ofta arbetar som ensam primärjour under kvällar, helger och nätter. Sylfs årliga enkätundersökningar visar samma sak. Ivo skriver i sitt remissvar att kraven som ställs på läkare som arbetar på en akutmottagning snarare blivit ännu högre sedan 2015.

Ivo har fler synpunkter på de nya reglerna. Enligt Socialstyrelsens förslag ska läkarstudenter kunna få förordnande som läkare från termin 10 i stället för termin 9. Socialstyrelsen vill dock ta bort kravet på godkända prov och kurser, som finns i dag. Men Ivo tycker att det är viktigt att det finns kvar.

Ivo är inte heller överens med Socialstyrelsen när det gäller behovet av språkkrav eller om Socialstyrelsen ska kunna återkalla ett förordnande som läkare eller inte.

Socialstyrelsen tycker inte språkkrav är nödvändigt, medan Ivo tycker det behövs med tanke på patientsäkerheten och för att patientmötet ska fungera. Däremot anser tillsynsmyndigheten att det kan göras undantag från det i vissa fall, som när en utlandsutbildad läkare ska göra praktisk tjänstgöring eller om en utländsk specialist tillfälligt kommer till Sverige för att exempelvis introducera en ny teknik.

När det gäller återkallande av behörighet att utöva läkaryrket före legitimation tycker Socialstyrelsen att det räcker att Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) har rätt att göra det enligt patientsäkerhetslagen. Det innebär att Ivo först måste göra en utredning och sedan en anmälan till HSAN. I dag har även Socialstyrelsen möjlighet att återkalla.

Ivo tycker inte att den nya lösningen är bra, utan påpekar att processen riskerar att ta så lång tid att vikariatet redan löpt ut när förordnandet väl återkallats av HSAN. Ivo tycker därför att Socialstyrelsen bör behålla möjligheten att återkalla förordnanden.

Läs också:

Läkarförbundet välkomnar stärkt stöd till olegitimerade läkare

 

SÄRSKILT FÖRORDNANDE

För vissa yrken, liksom läkaryrket, krävs legitimation. Legitimationen ska vara en garanti för att personen har de kunskaper, färdigheter och egenskaper som krävs för yrket.

Ett särskilt förordnande är ett tillfälligt tillstånd för att få jobba i yrket, utan legitimation, och använda sig av yrkestitel »underläkare«. Det kan exempelvis handla om en AT-tjänst, ett underläkarvikariat före AT eller praktisk tjänstgöring för en utlandsutbildad läkare.

Det är Socialstyrelsen som fattar beslut om särskilda förordnanden. Regionerna kan dock, på delegation av Socialstyrelsen, besluta om särskilda förordnanden i vissa fall.