Sjukhusläkarna konstaterar i en motion att den svenska patientlagen fungerar dåligt och att dagens vårdgaranti är tandlös. Dessutom pekar föreningen på att Sverige sticker ut internationellt med långa väntetider och bristande kontinuitet.
En tänkbar lösning skulle kunna vara att införa en patienträttighetslag. Det anser Sjukhusläkarna som motionerade om att Läkarförbundet ska utreda om en sådan lag kan stärka patienternas ställning och samtidigt underlätta för professionen.
Fullmäktige biföll motionen.
– Att vi ska utreda det här är en självklarhet och det är ett helt ofarligt beslut. Vi ska bara utreda lagen, vi har inte bestämt att vi ska införa den. Men det är solklart att vi måste ta patienternas parti här, säger Sjukhusläkarnas ordförande Karin Båtelson.
Hon berättar att man sneglat på den modell som Danmark infört.
– Där har man gjort en stor reform med mer nationell styrning och nationell finansiering, även om regionerna utför vården. Till detta har man kopplat en patienträttighetslagstiftning – inte en skyldighetslagstiftning som vår patientlag. I vår patientlag står att regionerna är skyldiga att ge vård inom bestämda tider, men det fungerar inte överhuvudtaget i dag.
Om en patienträttighetslag blev verklighet i Sverige tror Karin Båtelson att den skulle kunna ha en dubbel positiv effekt.
– Om regionerna verkligen fick krav på sig att ge den vård som vi lagstiftat om via en patienträttighetslag så skulle det tvinga fram mer tillit till professionen. Precis det skedde i början av pandemin. Personalens driv och kunskap medförde en otrolig uppskalning. Dessutom ville många utbildade komma tillbaka till vården. Det kan ge både bättre arbetsmiljö och bättre förutsättningar.
Den andra delen är att patienternas rätt till vård blir lagstadgad och att de kan få vård i tid.
– Om patienten har rätt att få vård så måste regionerna i första hand skala upp och i andra hand hänvisa patienterna, på samma sätt som i Danmark, till annan region eller privat utförare som kan ge vården inom garanterad tid. Hos oss har många patienter resignerat, och regionerna har inga alternativ att erbjuda.
Ser ni några risker med en patienträttighetslag, exempelvis att en massa patienter går till domstol om deras rättigheter inte uppfylls?
– I Danmark har man inte sett det, trots att vårdgarantierna dessutom är betydligt kortare än våra. Man behöver ju inte ta det till domstol om det fungerar. Däremot måste man ha en övergångsperiod i början. I ett dysfunktionellt system som vi har går det inte införa det här från en dag till en annan och tro att det ska fungera.
