Socialstyrelsen har, på regeringens uppdrag, gjort en översyn av de nuvarande reglerna för särskilda förordnanden. Tidigare i år skickade myndigheten ut ett förslag på nya, uppdaterade föreskrifter och allmänna råd på en remissrunda för att få in synpunkter.

De nya reglerna, som föreslås börja gälla i februari 2023, innehåller bland annat en reglering som ger den som verkar med särskilt förordnande rätt till handledning, råd och stöd.

Socialstyrelsen skriver att stöd och vägledning är »en förutsättning för att läkare som inte har legitimation ska tillåtas att utöva läkaryrket«. Läkare som arbetar med ett förordnande – exempelvis underläkare som vikarierar före AT eller AT-läkare – ska ha tillgång till en handledare, som ska vara en legitimerad läkare. Stödet ska anpassas efter läkarens behov och tjänstens innehåll.

Bakgrunden är ett flertal uppgifter om att stödet i dag brister. Ibland har icke-legitimerade läkare till och med gått ensamma jourer. 2015 fattade Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) ett så kallat principiellt beslut om att icke-legitimerade läkare som arbetar på ett vikariatsförordnande inte ska arbeta självständigt vid akutmottagningar utan tillgång till legitimerade läkare på plats.

Läkarförbundet, som nu lämnat sina synpunkter till Socialstyrelsen, är mycket positivt till ändringen. Men förbundet påpekar samtidigt att det är viktigt att handledaren är en namngiven person som finns fysiskt på plats och har tillräckligt med tid avsatt. Annars finns det risk att arbetsgivare tolkar det som att det räcker med läkare som exempelvis är bakjour i hemmet, skriver förbundet i sitt remissvar.

De nya föreskrifterna innehåller även tydligare regler för när regionen respektive Socialstyrelsen ska besluta om särskilda förordnanden. I dag får regioner – på delegation från Socialstyrelsen – ibland utfärda förordnanden på egen hand. Den möjligheten kvarstår även i de nya reglerna, med vissa förändringar. Nu kan regionerna utfärda förordnanden för läkarstudenter som utbildar sig i Norden. Enligt förslaget ska det bara vara möjligt för läkarstudenter på svenska utbildningar framöver. Övriga ska, precis som redan är fallet för dem som läser i EU- eller EES-länder, ansöka om särskilda förordnanden hos Socialstyrelsen.

Läkarförbundet poängterar i sitt remissvar till Socialstyrelsen att det är av »yttersta vikt att utlandsstuderade som grupp inte missgynnas av den föreslagna ordningen, genom att det exempelvis leder till svårigheter att få sommarjobb under utbildningen, eller att det på annat sätt försvårar för denna grupp att få viktiga erfarenheter av svensk sjukvård«.

I översynen av reglerna har Socialstyrelsen också diskuterat om det nuvarande förbudet för att anställa läkarstudenter på särskilda förordnanden inom primärvården ska tas bort. Men myndigheten anser – liksom majoriteten av dem som man rådgjort med – att det ska vara kvar. Läkarförbundet tycker däremot att frågan bör utredas mer.

En annan aktuell fråga är om regioner ska få bevilja särskilda förordnanden hos privata vårdgivare. Det är inte rimligt i och med att de befinner sig i en konkurrenssituation, är Socialstyrelsens slutsats. Läkarförbundet håller med: Socialstyrelsen bör bevilja förordnanden hos privata vårdgivare. Annars ser man en risk för jäv eller intressekonflikter mellan privat vårdgivare och region.

Fler föreslagna ändringar för särskilda förordnanden

Läkarstudenter ska kunna verka med särskilt förordnande tidigast efter termin tio, i stället för som i dag termin nio. Det beror på det nya sexåriga och legitimationsgrundande läkarprogrammet. För studenter som går det gamla programmet föreslås övergångsregler som gör det möjligt för dem att fortsätta vikariera som underläkare från termin 9.

Tydligare krav på att regionerna ska göra kontroller i belastningsregistret innan regionen beviljar ett särskilt förordnande – något som det ibland slarvas med i dag, enligt Socialstyrelsen. Läkarförbundet ger tummen upp till ändringen.

Den som får ett särskilt förordnande ska få ett skriftligt meddelande när det är beviljat. Bakgrunden är att det funnits osäkerhet hos enskilda läkare om hen har ett särskilt förordnande eller inte.

Särskilt förordnande

För vissa yrken, liksom läkaryrket, krävs legitimation. Legitimationen ska vara en garanti för att personen har de kunskaper, färdigheter och egenskaper som krävs för yrket.

Ett särskilt förordnande är ett tillfälligt tillstånd för att få jobba i yrket, utan legitimation, och använda sig av yrkestitel »underläkare«. Det kan exempelvis handla om en AT-tjänst, ett underläkarvikariat före AT eller praktisk tjänstgöring för en utlandsutbildad läkare.

Det är Socialstyrelsen som fattar beslut om särskilda förordnanden. Regionerna kan dock, på delegation av Socialstyrelsen, besluta om särskilda förordnanden i vissa fall.