Läkemedelsverket och Sveriges Kommuner och regioner ser samma dilemma kring just sjukhusapotekens befogenheter, enligt Dagens Medicin. Susanna Eklund, handläggare på avdelningen för vård och omsorg hos SKR, säger till tidningen att ett problem är övergångarna när en patient skickas hem från sjukhuset med en påbörjad behandling.
– Då skulle det vara väldigt smidigt att kunna säga, okej, här får du resterande medicinering som du behöver för kuren. Det finns visst stöd i lagen för jourdos, men vi menar att om vi ska ha en patientfokuserad och ändamålsenlig läkemedelsförsörjning så borde det finnas möjligheter för regionerna att kunna stödja patienterna bättre med läkemedel även i öppna vårdformer.
Redan 2018 konstaterade Socialstyrelsen i läkemedelsutredningen att man behövde se över hur ändamålsenlig lagen är, bland annat med tanke på att mycket avancerad vård numera utförs utanför sjukhusbyggnaderna, vilket lett till att rekvisitionsläkemedel och receptläkemedel används på andra sätt.
Läkemedelsverkets generaldirektör Björn Eriksson frågar sig också vem som ansvarar för att läkemedel hanteras och förvaras korrekt när de skickas hem med en patient från sjukhuset.
– Ansvarsfrågan måste tydliggöras i lagtexten i så fall. Det kan inte vi göra genom förordningar. Frågan är delikat, för det beror på om det rör sjukhusspecifika läkemedel eller de läkemedel som patienten kan ha i mindre lager hemma via ett öppenvårdsapotek. Lagstiftningen kan behöva ändras för att man ska kunna bedriva nära vård på ett effektivare sätt än vad vi gör i dag, säger Björn Eriksson.
Han ser gärna att den egna myndigheten får i uppdrag att föreslå hur en lagändring skulle kunna se ut.
– Men det är upp till departementet att avgöra, säger han.
