Regeringen tar nu nästa steg i arbetet med primärvårdsreformen. På onsdag kommer regeringen att besluta om en lagrådsremiss som i huvudsak bygger på förslag som utredaren Göran Stiernstedt la fram i utredningen »Digifysiskt vårdval«.

Bland annat föreslår regeringen att det i lag införs att listning på utförare blir grunden i primärvården.

– Du väljer en vårdcentral och du listar dig där. På vårdcentralen ska du sedan kunna välja och också kunna få en egen fast läkarkontakt. Du ska också få information om detta. Regeringen föreslår att patientlagen skärps på de punkterna, sa socialminister Lena Hallengren (S) vid en pressträff på måndagen.

Regeringen föreslår också att varje region ska inrätta en digital listningstjänst där invånare ska kunna lista sig hos en vårdcentral. Tanken är också att införa regler om att man bara ska kunna lista om sig maximalt två gånger per tolvmånadersperiod.

– Regeringen eller lämplig myndighet ska ta fram närmare bestämmelser om till exempel hur kösystem till utförare ska se ut. På sikt menar vi att det bör övervägas om listningstjänsten ska vara statlig och gemensam för hela landet. En myndighet ska få i uppdrag att kartlägga och utvärdera det.

Ett annat förslag är att det införs en lagstadgad möjlighet till listningstak. Det vill säga en tillfällig begränsning av antalet listade patienter på en vårdcentral.

– Syftet är att undvika en situation där många patienter får vänta länge eller där arbetsmiljön på vårdcentralen blir ohanterlig. Vårdgivaren ansöker hos regionen som beslutar om listningstak, om det inte finns särskilda skäl att avslå ansökan.

För att ge bättre förutsättningar till bra vård i alla delar av en region föreslås att regioner ska kunna delas upp i flera olika vårdvalsområden.

– En del av regionen kanske är tätbefolkad, en annan glest befolkad, eller så finns det stora socioekonomiska skillnader. Då är det rimligt att kunna anpassa till exempel ersättningen för vårdgivarna.

När Göran Stiernstedts utredning presenterades 2019 föreslog den ett system som radikalt skulle ändra förutsättningarna för de så kallade nätläkarbolagen. Företagen skulle behöva vara fysiskt verksamma i alla regioner där de vill bedriva digital vård. Omvänt skulle också alla fysiska vårdcentraler behöva erbjuda digital vård.

Lena Hallengren sa att det inte ska vara några separata system för fysisk vård och digital vård, och att integrationen mellan digitalt och fysiskt behöver öka.

– Vi avvisar idén om ett digitalt vårdsystem som är helt frikopplat från fysisk vård, sa Lena Hallengren på presskonferensen.

Men frågan är hur stor skillnad det blir från i dag på den här punkten. För även om lagrådsremissen påpekar att patienter inte kan lista sig hos nätläkare som inte har avtal med den egna regionen, kan utomlänsbesök fortfarande göras till sådana företag.

– Man kan bara lista sig hos vårdcentraler som har avtal med en region. Men man kommer kunna göra enstaka besök till nätläkare precis som i dag. Vilken ersättning som de då får, avgörs av utomlänsavtalet mellan SKR och nätläkarna, sa Lena Hallengren.

I stort vill dock regeringen öka integrationen mellan digital vård och fysisk vård. Lagrådsremissen uttrycker att regionerna bör ställa höga krav på både fysisk och digital tillgänglighet hos utförare som vill bedriva primärvård.

– Det måste i högre grad än i dag bli möjligt att få tillgång till både och på sin vårdcentral.

Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2022.