I början av året kom mellan 500 och 600 patienter i veckan till akutmottagningen i Umeå. Tidigt i höstas startade en upptrappning och nu i november har antalet patienter per vecka legat på 800.
– Vi ser inte att det planar ut, snarare ser vi en ökning för varje vecka som går, säger verksamhetschefen Paula Johagen.
Man bör dock ta med i beräkningen att vinterns halka avspeglar sig i statistiken. Men även om man räknar bort de årstidsbetonade olyckorna är trycket högre än tidigare, enligt Paula Johagen. Hennes analys är att det är i primärvården som skon klämmer, eftersom covidvaccinationerna slukat mycket resurser och gjort det svårare för patienterna att komma i kontakt med sin hälsocentral.
– Primärvården har svårt att möta behovet av vård, vilket tippar över på akutsjukvården. Mycket handlar om medicinska åkommor som patienter gått och dragit på länge och där läget hunnit försämras. När de kommer in till oss är de sjukare än om de hade hanterats i tid på rätt vårdnivå, säger hon.
I Region Östergötland har man fått pausa en del planerad vård på grund av att det är så mycket akuta fall inlagda, berättar Niklas Theorin, överläkare på medicinkliniken på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.
– Folk har blivit sjukare under pandemin. Man kanske inte har gått på nödvändiga kontroller eller skött sin behandling optimalt. När befolkningen fokuserar på pandemin glömmer de bort sin diabetes eller hjärtsvikt. Och när man varit rädd för att söka vård har man kanske inte förnyat sina recept eller hört av sig när läget försämrats.
Andreas Rönnersten, verksamhetschef för sjukhusets akutklinik, skriver i en kommentar till Läkartidningen att upplevelsen av ökat tryck och ökad sjuklighet är tydlig. Man har haft cirka 7 procent fler besök nu under hösten än jämfört med samma period 2020 och 2019, och en liten ökning av andelen högprioriterade patienter jämfört med 2019.
»Så sifferbilden här är att patientantalet ökat, men att sjukligheten som jag enkelt kan mäta den inte ökat lika mycket. Och utifrån att akutmottagningarnas besök tenderar att öka över tid misstänker jag att vi nu efter pandemiåret som avvek igen följer trendkurvan och ligger ungefär där vi ”ska” göra. I vilken mån ökningen består av den ”naturliga” utvecklingen eller har med effekter av pandemi eller uppskjuten vård att göra kan jag inte utläsa i siffrorna«, skriver han.
Enligt Julia Plath, medicinskt ledningsansvarig överläkare på akuten i Motala, ligger sjukhuset nu strax över det flöde som man hade 2019, något även hon tror hänger ihop med den långsamma ökning av patienter som pågått under flera år. Men det är inte en helt samstämmig bild inom regionen. På universitetssjukhuset i Linköping har man haft i stort sett lika många patienter under september och oktober i år som samma period för två år sedan och lika många patienter som skrivs in i slutenvården. Däremot ser akutens verksamhetschef Erik Müssener något längre vårdtider nu än för två år sedan.
Inte heller i landet i stort är bilden enhetlig. Exempelvis har Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg inte sett att fler vuxna sökt sig till akuten de senaste månaderna jämfört med före pandemin, inte heller att sjukdomsbördan skulle vara tyngre nu. Om man tittar på Socialstyrelsens senaste statistik, som gäller augusti, hade bara fem regioner fler besök på somatisk akutmottagning jämfört med genomsnittet för augusti månad 2017–2019: Västerbotten, Östergötland, Halland, Västernorrland, Sörmland och Jönköping.
I Stockholm har man i år sett en minskning av antalet besök till sjukhusens akutmottagningar jämfört med åren före pandemin, samtidigt som andelen patienter som behövt läggas in från akuten har ökat. Regionens chefläkare Johan Bratt tror dock att detta till stor del kan förklaras med att man de senaste åren infört närakuter. Eftersom lättare sjukdomstillstånd tas om hand där är det bara de svåraste fallen som kommer in till akutmottagningarna. Han konstaterar också att de hjärtpatienter som kommit in akut från hösten 2020 och under 2021 varit sjukare än tidigare, liksom att fler cancerpatienter krävt mer komplicerade operationer.
– Det kan finnas en liten del i utvecklingen som beror på att patienter blivit sjukare, eftersom de inte sökte vård under framför allt första vågen, men jag bedömer att huvudorsaken är närakuterna, säger Johan Bratt.
I Region Jönköpings län har dock vårdpersonalen varit hårt belastad under en längre period. Sjukhusen i Jönköping, Eksjö och Värnamo har alla sett en 4-procentig uppgång för samtliga patienter, inom medicin/geriatrik, kirurgi, urologi och ortopedi, under april och in i oktober, jämfört med samma period 2019. Framför allt märks en ökning av stroke och hjärtinfarkt. Den typen av diagnoser brukar komma med varningssignaler, i form av exempelvis tryck över bröstet eller diffusa TIA-liknande symptom, några veckor eller månader innan läget blir akut.
– Normalt sett kommer folk in med sådant så att vi kan fånga upp det i tid, men 2020 gjorde de inte det. Det är det som vi har fått betala för nu i år, säger Magnus Cernerud, verksamhetschef för medicin- och geriatrikkliniken och tillförordnad verksamhetschef för akuten i Värnamo.
De senaste veckorna är man dock tillbaka på mer normala nivåer igen.
– Vi har rakat av en omgång av de som inte kom in till sjukhuset förra året, och nu verkar budskapet ha gått fram till allmänheten att man faktiskt ska söka vård för den här typen av lite diffusa förvarningar, säger Magnus Cernerud.
