– Regionerna vill förlänga karenstiden, i stället för att jobba med grundorsaken. Det är mycket märkligt, säger Marina Tuutma, vice ordförande i Läkarförbundet och ordförande i Svenska distriktsläkarföreningen.
Med stöd från Sveriges kommuner och regioner (SKR) samverkar nu regionerna för en gemensam upphandling av hyrpersonal. Notan för inhyrd personal har ökat under flera år, och förra året landade den på 6 miljarder kronor. Målet med den kommande upphandlingen är bland annat att pressa ner kostnaderna.
Förslaget om en karenstid på 12 månader presenterades i ett utkast i mitten av oktober och avser samtlig vårdpersonal oberoende av anställningsform. En läkare eller sjuksköterska som varit anställd i en region måste alltså vänta i 12 månader för att kunna hyras in till samma region.
Redan i dag har de flesta regioner krav på karens i sina avtal med bemanningsföretagen. Men de flesta har satt en gräns vid sex månader.
Marina Tuutma tror inte att en längre karenstid kommer att lösa problemet med höga kostnader för hyrpersonal.
– Grundfrågan är en dålig arbetsmiljö för läkare. Vill regionerna minska beroendet av inhyrd personal så måste de fokusera på att skapa en bra arbetsmiljö och bättre villkor. SKR har en ovilja att se verkligheten.
Kommer ni att agera i frågan?
– Läkarförbundet har suttit med i en referensgrupp och deltagit i dialogmöten tillsammans med SKR, men vi har nu valt att lämna de diskussionerna. Vi fortsätter att arbeta via våra skyddsombud och de lokala läkarföreningarna. Vi är öppna för att ta upp dialogen med SKR och enskilda regioner om hur de kan bli attraktiva arbetsgivare.
Eva Domanders, ordförande för branschorganisationen Kompetensföretagen, ställer sig frågande till vad som SKR vill uppnå med ökade karenstider.
– Vi tycker att det är fel väg att gå. Jag har ingen förståelse för att man begränsar legitimerad personal att utföra sitt arbete. Arbetsmarknaden är öppen för andra kompetenser – som HR, IT och kommunikation. Som arbetsgivare måste man tänka på hur man värnar sina arbetstagare. Jag ser inte sådana incitament här, säger hon.
Hon efterfrågar ökad samverkan för att komma till rätta med problemen.
– Vi välkomnar upphandlingen och att den tar avstamp i en dialog mellan olika parter, men förslaget med karenstider förstår jag inte. Har SKR verkligen gjort en riskanalys i det här fallet? Ökade karenstider kan snarare förvärra den situation som vi står i, med kompetensbrist på vissa håll och en upparbetad vårdskuld.
Stefan Petersson är projektledare på SKR och betonar att det inte finns något beslut om 12 månaders karens – det är ännu bara ett förslag.
Han menar att den ökade karenstiden syftar till att öka patientsäkerheten och förbättra arbetsmiljön för personalen.
– Vi tror att den gemensamma upphandlingen av hyrpersonal är att värna personalens arbetsmiljö, patientsäkerhet och kontinuitet. Utan någon bromsande effekt är risken stor att ekonomiska incitament driver en allt för hög personalomsättning, säger han.
Det har framförts kritik om att grundproblemet handlar om dåliga arbetsvillkor inom regionerna?
– Vi har suttit med i dialogmöten med Läkarförbundet där de har framfört sin kritik, så vi är medvetna om deras synpunkter. Vi från regionernas sida tittar på patient- och verksamhetsperspektivet. Vi vill ha medarbetare som står för patientkontinuitet. Det gynnar även patienterna.
– Vi förstår att förlaget väcker känslor, men karenstiden på 12 månader är det vi riktar in oss på.
Enligt Stefan Petersson kommer beslut i frågan att fattas i november eller december.
(uppdaterad 2021-11-17)
