Regeringen har ökat platserna på läkarutbildningen markant de senaste åren. Samtidigt har inte regionerna riggat sin verksamhet för att ta hand om det ökande antalet läkarstudenter, enligt SLF student. Föreningen ser konsekvenser i form av utbildningsmiljöproblem och ger exempel som handledarbrist, färre patientbesök och större studentgrupper.

– Ett skräckexempel från en student är tio studenter på en handledare på gynekologikurs. Det är inte ett bra lärotillfälle. Det är inte heller värdigt att en gynpatient ska sitta på en undersökning med tio studenter som ska titta och känna, säger Niki Shams till Läkartidningen.

Föreningen varnar för att problemen kan förvärras när allmäntjänstgöringen (AT) försvinner. »Då ingen AT-tjänst kommer att finnas för att fylla i de luckor eller laga de brister från grundutbildningen som den yngre kollegan bär på, ökar farhågorna kring den framtida utbildningskvaliteten«, skriver SLF student i en motion till årets fullmäktigemöte. Görs inget, ser läkarstudenterna en stor risk att framtidens nylegitimerade läkare är mindre kompetenta under sina första yrkesverksamma år än de som legitimeras i dagsläget.

SLF student vill att Läkarförbundet ska arbeta för en bättre samordning mellan regeringen och regionerna när det gäller dimensioneringen av läkarutbildningen. Läkarförbundets förbundsstyrelse tycker redan att det görs och hänvisade till en framtagen kompetensförsörjningspolicy, där det står att förbundet vill att Nationella vårdkompetensrådet ska ta ett huvudansvar för att dimensionera och samordna läkares utbildning.

Niki Shams är inte nöjd med svaret.

– Vi tycker att det pratas väldigt mycket, men det händer inget. Vad betyder det att det står i ett policydokument? Vi vill att man skriver debattartiklar, lyfter frågan ännu mer, pratar mer med politiker, säger hon till Läkartidningen.

Fullmäktige nöjde sig dock med förbundsstyrelsens svar och röstade ned motionen.