– Många patienter som jag möter som infektionsläkare tror att de är skyddade för att de har haft en infektion. Det kan vi ju säga att det är man inte. Har man en samsjuklighet med sig, som hjärtsjukdom eller stroke, så ska man inte alls förlita sig på den här tidigare infektionen, säger Katja Wyss, ST-läkare på infektionskliniken på Karolinska universitetssjukhuset och en av forskarna bakom studien.
Enligt preliminära data som presenteras på det vetenskapliga mötet State of the art covid-19 har alltså 943 av mer än 258 000 personer i Region Stockholm som tidigare haft ett positivt PCR-test drabbats av en misstänkt återinfektion – definierat som ett nytt positivt test efter mer än 90 dagar.
Enligt Katja Wyss är sammanställningen av reinfektioner – som bygger på fall som anmälts till SmiNet mellan februari förra året och slutet av september i år – den första som gjorts i Sverige.
Majoriteten av fallen, närmare bestämt 717, sågs efter mars i år – det vill säga i samband med att alfavarianten tog över. En andra våg av reinfektioner sågs när deltavarianten bredde ut sig i somras.
– Det som talar för att ganska många av de här fallen faktiskt rör sig om en reinfektion är att en majoritet hade sin andra episod i samband med att det kom in nya varianter och att merparten haft sin andra episod efter mer än fyra månader. Då är det väldigt ovanligt att det är samma infektion som man detekterar, säger Katja Wyss.
För att titta närmare på eventuella riskfaktorer för att drabbas av en återinfektion har hon och hennes medarbetare kopplat data i SmiNet till data i VAL-databasen, som är Region Stockholms databas för uppföljning av vård, i en fall-kontrollstudie. Eftersom forskarna fortfarande väntar på kompletterande resultat bygger analysen i nuläget på de 545 misstänkta reinfektioner som rapporterats till och med början av maj.
I forskarnas analys sticker hjärtsjukdom, lungsjukdom, stroke – samt kvinnligt kön – ut som riskfaktorer för att drabbas på nytt.
Katja Wyss konstaterar att en större andel av dem med reinfektion var över 75 år, jämfört med dem som inte drabbats igen.
– Men när vi justerar för kön och samsjuklighet försvinner den här åldersfaktorn, vilket är intressant. Det kan förstås finnas kvarvarande störfaktorer, men möjligen är det snarare samsjukligheten än åldern i sig som medför ökad risk för reinfektion.
Hon är förvånad över att även kvinnligt kön stack ut som riskfaktor.
– Det är intressant men just nu kan jag inte säga om det verkligen är en riskfaktor, eller om det har att göra med andra faktorer. Det är fortfarande ganska preliminära data, så vi har inte vänt och vridit på allting. Det här behöver vi titta lite mer på.
Vad skulle det här kunna bero på?
– Det kan förstås ha att göra med att vi detekterar reinfektion oftare hos kvinnor för att de kanske till exempel testar sig mer. Eller så har det något med immunförsvaret att göra. Det här är spekulationer, men vi vet att män oftare blir svårt sjuka i covid så uppenbarligen fungerar immunförsvaret olika hos män och kvinnor.
Forskarna har inte haft tillgång till uppgifter om vaccination mot covid-19, påpekar Katja Wyss.
– Så det är ju en faktor som vi inte har kunnat justera för, säger hon.
Katja Wyss påpekar också att relativt få av dem med misstänkta reinfektioner blev svårt sjuka. 15 procent av dem med reinfektion vårdades inneliggande sin första episod. Betydligt färre – 4 procent vårdades inneliggande med covid som primärdiagnos i samband med reinfektionen.
Enligt de preliminära resultaten dog 4 procent av dem som återinsjuknat i samband med reinfektionen.
– Men de flesta av dem är sannolikt äldre och dödligheten bland de över 75 år med covid-19 ligger på denna nivå.
Enligt Katja Wyss är det viktigt att bland annat titta vidare på om samma komorbiditeter och kvinnligt kön sticker ut även om man tittar enbart på dem som har testats hemma eller i primärvården.
För att få en klarare bild av vilka som faktiskt är reinfekterade har hon och hennes medarbetare även påbörjat ytterligare en studie, där de granskar journaldata.
– Tanken är också att intervjua dem som inte vårdats på sjukhus för att se om de också hade symtom i samband med det andra positiva testet, säger Katja Wyss.
(uppdaterad 2021-11-25)
