Taxeläkare i Stockholm känner sig motarbetade av regionen

Som Läkartidningen tidigare berättat har läkare på nationella taxan vänt sig mot att Region Stockholm i en kontroll begärt att de ska lämna in stora mängder identifierbara journaler.

Privatläkarföreningens ordförande Thomas Anderson har tidigare sagt att han uppfattar regionens agerande som ett led i att få bort läkarna på taxan.

Och det är inte det enda agerandet från regionen som påverkat taxeläkarna i Stockholm negativt, menar han.

– Problemet med Stockholm är att de har kört ett eget race de senaste två åren och där de tolkar lagen som fan läser bibeln, på ren svenska. De hittar på infallsvinklar för hur man ska kunna göra livet trist för privatläkare i Stockholm, säger Thomas Anderson.

I augusti förra året beslutade regionen om en ny tillämpning av lagen om läkarvårdsersättning (LOL) som berör de cirka 200 taxeläkarna verksamma i Stockholm. Där ingick flera delar, bland annat en för taxeläkarna ny kostnadsmodell för medicinsk service som skulle innebära att taxeläkarna får betala för sådant som tidigare varit »fria nyttigheter«, exempelvis röntgen.

Det väckte starka reaktioner. Med hjälp av Läkarförbundet vände sig 60 privatläkare till förvaltningsrätten för att få den nya tillämpningen upphävd.

När det gäller delen om medicinsk service fick läkarna rätt. I somras konstaterade förvaltningsrätten att beslutet inte var i enlighet med lagen.

Anna Starbrink, (L), hälso- och sjukvårdsregionråd och ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, säger så här om förvaltningsrättens beslut om medicinsk service:

– Vi ser över hur vi ska kunna gå vidare med en bra ordning för regionen och läkarnas arbete på det här området, för vi vill ju att det ska fungera väl för patienterna, och att vi ska ha ett bra vårdutbud. Vi ser över de domar som ges. Ibland överklagar vi, ibland rättar vi bara in oss efter det som domstolarna säger. Jag kan inte kommentera det så mycket mer.

Ni tänker inte gå vidare med frågan om medicinsk service?

– Vi har inte diskuterat det färdigt än, hur vi kommer att göra framåt. Men vi följer förstås de domar som finns och den prövning som görs, självklart.

Men det kan bli någon förändring där gentemot dagens system?

– Vi har inte kommit så långt i de diskussionerna. Det är alldeles för tidigt att svara på.

Det här var inte det enda i den nya tillämpningen som väckte reaktioner hos läkarna.

Regionen införde också en ny gräns för när heltidsuppföljningar ska inledas.

Enligt LOL är heltid ett krav för att få verka på taxan. Heltid definieras i lagen som 35 arbetade timmar i veckan. Man får göra avdrag, exempelvis för föräldraledighet, vidareutbildning och forskning.

Men i den nya tillämpningen är gränsen för när regionen börjar kontrollera heltidskravet satt vid 75 procent av taxeläkarnas »takbelopp 1«. Det vill säga, har läkaren debiterat under en viss summa så börjar regionen kontrollera om läkaren jobbat heltid.

Läkarna argumenterade i förvaltningsrätten för att heltidskravet är kopplat till tid och inte pengar och att det strider mot lagen att göra det till ett inkomstkrav. Man pekade också på att läkaren kan styrka sin arbetstid på annat sätt än genom debiteringar, exempelvis genom att visa upp tidbok eller patientjournaler.

– Regionen har plötsligt tolkat lagen som om arbetstid och inkomst vore samma sak, säger Björn Salomonsson, psykiater verksam på taxan i Stockholm.

Regionen har pekat på att den nya gränsen inte innebär att man med automatik fastslår att en taxeläkare som debiterat under gränsen inte uppfyller heltidskravet. Det tar man ställning till först efter att uppföljningen har genomförts och när omständigheterna kring verksamheten har utretts.

Men Björn Salomonsson är kritisk till regionens agerande. Han menar att problemet med heltidsuppföljningar baserat på penningnivån är att det skapar en stress för läkarna att ta fler patientbesök. Detta på bekostnad av det då blir mindre tid till exempelvis fortbildning och administration.

– Jag tycker att läkarrollen och läkaretiken är satt under attack. Om du söker till mig som patient så vill du ha en läkare som är engagerad och påläst – inte stressad av orättmätiga krav.

I domen i somras gick förvaltningsrätten på regionens linje och avslog läkarnas överklagande. Domstolen anser att beslutet endast innebär att regionen klargjort i vilka fall uppföljning av heltidskravet kommer att ske. Huruvida heltidskravet ska vara kopplat till tid eller till ersättningstaket tar domstolen inte ställning till.

Om en viss läkare uppfyller heltidskravet eller inte är enligt domstolen en fråga som regionen får avgöra i det enskilda fallet. Ett sådant beslut kan överklagas om den enskilde uppfattar att beslutet strider mot lagen, står det i domen.

Men att ta en konflikt om heltidskravet i domstol är en riskabel väg att gå, menar Björn Salomonsson

– Det finns alltid en risk att gå in i processer, och det är otillfredsställande att arbeta i ett sådant klimat. Jag vet flera läkare som gett upp.

Enligt förvaltningen har gränsen för heltidsuppföljningar om 75 procent av heltid inte tillämpats i någon större utsträckning under pandemin. Anna Ingmanson, ansvarig chef på Region Stockholm, uppger att 26 vårdgivare verksamma enligt LOL avregistrerades förra året. Tre av dessa gällde att heltidskravet inte var uppfyllt.

Under 2020 kom också tre beslut från förvaltningsrätten när det gäller överklagade avregistreringsbeslut.

– Det innebär att det i princip är heltidskravet som är aktuellt då. Det är tre laglighetsprövningar, och förvaltningen har vunnit i samtliga fall, säger Anna Ingmanson.

Vad säger du till de läkare som upplever att förvaltningen arbetar för att försvåra för taxeläkarna, genom de fördjupande journalgranskningarna, skärpt gräns för heltidsgranskningar och den här nya tillämpningen?

– Hälso- och sjukvårdsförvaltningen är en myndighet, och vår roll är att följa upp all skattefinansierad vård i Region Stockholm. Vi följer upp taxeläkarna precis på samma sätt som vi följer upp vårdgivare vi har avtal med.

Kan du ha någon förståelse för taxeläkarnas upplevelse?

– När jag pratar med branschföreträdare så brukar de också lyfta fram att man vill ha en vass beställare som följer upp vården för att förhindra att vi använder våra skattemedel på fel sätt. Jag tycker att det ligger i privata utförares intresse att man kontrollerar noga så att den privat utförda vården är en god vård och att vi får rätt vård för våra skattemedel.

På frågan om regionen vill ha bort taxeläkarna, vilket vissa läkare uppfattar det som, svarar Anna Ingmanson:

– Taxeläkarnas vara eller inte vara är en fråga för nationell politik. Jag kan inte som tjänsteman gå in och recensera politiska beslut, eller vilka politiska beslut man tar eller inte tar.

Anna Starbrink är inne på en liknande linje. Hon säger att man får räkna med att bli granskad om man bedriver verksamhet med skattemedel och det inte handlar inte om att klämma åt någon enskild.

– Så här: vill vi ha bort taxeläkarna så kommer vi att berätta det. Det är inte så vi arbetar. Vi arbetar för att vi ska ha ett bra vårdutbud, men också för att vi ska en korrekt och bra uppföljning. Vi måste se att vi både har en bra patientsäkerhet och ett gott användande av våra gemensamma resurser.

Anna Starbrink fortsätter:

– Det pågår naturligtvis en diskussion om taxeläkarnas roll kontra andra vårdgivare. Men vi har den här modellen och vi respekterar den.

Vad tycker du om taxeläkarna generellt? Tycker du att de gör ett bra jobb?

– Jag är helt övertygad om att de allra flesta gör ett väldigt bra jobb, är engagerade och gör allt för sina patienter. Sedan tycker jag att vi har en utmaning i sjukvårdssystemet, att vi har olika former. Vi jobbar ju väldigt mycket med vårdval som jag tycker är ett bra sätt att organisera vården. Vi får en direkt avtalsrelation och en närmare kontakt med vårdgivarna på det sättet, och vi kan ha ett gemensamt arbete kring verksamhetsutveckling och sådant.

Anna Starbrink säger att systemet läkare och fysioterapeuter på taxan har varit ett viktigt sätt att få en mångfald och möjlighet till valfrihet för patienterna. Samtidigt skulle hon gärna se större enhetlighet i hur avtal och uppdrag utformas i svensk hälso- och sjukvård.

– I Stockholm har vi mycket vårdval, och jag skulle hellre bygga vidare på mer vårdval här, men jag har all respekt för att man har ett annat sätt att se på saken i andra delar av landet där man inte har samma vårdutbud som vi har.

Hellre vårdval än fler taxeläkare, är det en sammanfattning?

– Det var en väldigt kortfattad sammanfattning, men den var korrekt.

Vad gäller de uppmärksammade fördjupade granskningarna där regionen begärt att ett antal psykiatrer ska lämna in identifierbara journaler framhåller Anna Starbrink återigen att det viktigt att följa upp och granska vården.

Anser du att förvaltningen skulle kunna göra den här kontrollen av hur läkarna har debiterat på ett mer flexibelt sätt?

– Precis hur granskningen ska gå till har jag svårt att bedöma. Jag tycker att det är viktigt att den sker med omsorg om individernas integritet. Därför får det inte vara någon allmänt spridd uppgift naturligtvis. Men jag har stort förtroende för att förvaltningen sköter det här på ett korrekt sätt.

Läs även:
Inget gehör för taxeläkare som inte vill lämna ut identifierbara journaler