Vårdgivare är skyldiga enligt lag att anmäla läkare som kan utgör en patientsäkerhetsrisk. Mellan 2016 och 2020 anmäldes totalt 338 läkare till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo). Av dem hade 52 procent, 175 läkare, utländsk utbildning. Det visar en kartläggning som nyhetsbyrån Siren har gjort tillsammans med researchföretaget Acta Publica. Endast 15 anmälningar handlar om att läkaren saknar tillräckliga språkkunskaper.

EU-länder sticker ut i statistiken, enligt rapporten. Nästan var femte utlandsutbildad läkare som har anmälts till Ivo har ett examensbevis från Rumänien. Av de fem utbildningsländer som förekommer oftast i anmälningarna är ytterligare tre EU-länder: Polen, Danmark och Ungern.

Samtidigt är det en lägre andel av anmälningarna mot utlandsutbildade läkare som leder till kritik eller en anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), som är den myndighet som kan dra in läkares legitimation eller besluta om prövotid. 65 procent av anmälningarna mot utlandsutbildade läkare resulterade i kritik eller en anmälan till HSAN. För läkare med svensk examen var motsvarande siffra 75 procent.

Det kan tyda på att utlandsutbildade läkare anmäls på lösare grunder och det bör utredas om det kan handla om negativ särbehandling, anser Acta Publica.

Varför de utlandsutbildade läkarna, som utgör 29 procent av den sysselsatta läkarkåren i Sverige, anmäls oftare av arbetsgivare har Siren däremot inte fått något svar på trots att de frågat flera berörda myndigheter och organisationer.

– Det är något man kan konstatera men vi har inte analyserat det närmare, säger inspektör Petra Carlbaum på Ivo.

Tillsynsmyndigheten påpekar att det, om en analys görs, är viktigt att ta hänsyn till om läkarna utbildats i EU/EES eller utanför EU eftersom reglerna för att få en svensk läkarlegitimation skiljer sig åt mellan de två grupperna. Sverige måste automatiskt godkänna legitimationsansökningar från läkare från EU-länder, medan kunskaperna för läkare som är utbildade utanför EU prövas betydligt hårdare.

Marga Brisman, biträdande regionchefläkare i Västra Götalandsregionen, har gjort flera Ivo-anmälningar. Men hon har inte reflekterat över läkarnas utbildningsbakgrund.

– I ärlighetens namn, det tänker vi inte på. Vi tänker mest på att den här individen kan vara en riskindivid och då anmäler vi, säger hon till nyhetsbyrån.

I en artikel i Göteborgs-Posten säger Madeleine Liljegren, ordförande i Sveriges läkarförbunds utbildnings- och forskningsråd, att en förklaring kan vara att läkare med utländsk utbildning inte fått en gedigen introduktion till svensk vård.

Susanne Billum, HSAN:s ordförande, tycker att man borde borra djupare i varför utlandsutbildade läkare oftare förekommer i anmälningarna.

Läkartidningen har tidigare berättat att HSAN reagerat på att en ökande mängd oskicklighetsärenden rör utlandsutbildade, och då i synnerhet läkare utbildade i EU/EES. I vissa fall verkar läkarna, enligt HSAN, sakna grundläggande kunskaper.

– Vi är bekymrade och skulle önska att någon kunde rota vidare, säger Susanne Billum till Siren.

Anmälningarna till Ivo från arbetsgivare handlar oftast om medicinska brister. Därefter är de vanligaste skälen brister i förskrivning, journalföring eller bemötande/uppförande. Ibland pekar arbetsgivare på flera olika brister i en anmälan.

Enligt rapporten är även manliga läkare, äldre läkare och hyrläkare överrepresenterade. Tre av fyra anmälningar är riktade mot manliga läkare, trots att könsfördelningen inom läkarkåren i dag är relativt jämn. Bland äldre läkare är det dock fortfarande en tydlig övervikt av manliga läkare.

Hyrläkare utgör en tredjedel av anmälningsärendena. Ivo har tidigare konstaterat i en tillsyn som gjordes 2016–2017 att hög personalomsättning bland annat leder till högre risk för felbehandling, bristande informationsöverföring och fördröjda diagnoser. I ungefär 65 procent av hyrläkarfallen uppges anledningen till anmälan vara medicinska brister, och i 38 procent av fallen bristande journalföring.

Medelåldern på de 338 anmälda läkarna är 59 år. En femtedel är äldre än 65 år, men fortfarande yrkesverksamma. Den äldsta läkaren som anmälts under den undersökta perioden var 89 år. Knappt 9 procent av de anmälda läkarna är yngre än 40 år.

En av anledningarna kan vara att läkare i Sverige inte har rätt till fortbildning, tror Madeleine Liljegren.

– Min lärare sa att hälften av det vi lär oss kommer vara irrelevant om fem år. Det är jätteviktigt att läkarna har rätt till fortbildning, säger hon till GP.

Varannan anmäld läkare arbetar inom primärvården. Vårdgivare i Region Örebro län har gjort flest anmälningar, totalt 45 stycken som rör 30 läkare i primärvården. En vårdcentral i Hallsberg, som nästan enbart bemannats med hyrläkare under de granskade åren, sticker ut särskilt. Hela sju hyrläkare har anmälts där och Ivo har även granskat verksamheten. I Region Kalmar – som är ungefär lika stor som Örebro – har arbetsgivare endast gjort fyra anmälningarna mot läkare i primärvården under samma period.

I GP ger Madeleine Liljegren hyresläkarnas arbetssituation som en förklaring – läkarna kastas in på arbetsplatser och förväntas producera vård i snabb takt.

– De beskriver att de får ta emot patienter från morgon till sen kväll och det ser vi också som en risk. Man måste få utrymme att läsa på om patienter, kanske ringa en kollega och fråga om patienten, men det finns inte det utrymmet. Det finns inget utrymme när man bara ska ta emot patienter, säger hon till tidningen.

Ungefär en tredjedel av arbetsgivarnas anmälningar totalt sett leder till att Ivo riktar kritik mot läkarna, ungefär lika många leder inte till någon åtgärd alls. Ytterligare en tredjedel har gått vidare till HSAN, genom att Ivo yrkat på behörighetsåtgärder.

Men när det gäller de sistnämnda ärendena tar det lång tid från att en läkare anmäls tills att Ivo utrett, lämnat in en yrkande till HSAN och att HSAN fattat ett beslut. Enligt rapporten tar det i genomsnitt 22 månader för ärenden som slutar med att legitimationen dras in, och 21 månader för prövotidsärenden.

Läs också:

HSAN:s ordförande om yrkeslegitimation: »Överväg en övre åldersgräns«

Inget förslag om övre åldersgräns för läkarlegitimation

Läkarförbundet: Bra att inte införa en övre åldersgräns för läkare

Fler läkare med utländsk utbildning bland berhörighetsärendena

Regeringen vill ha bättre koll på lämplighetsprövning

338 anmälda läkare senaste fem åren

338 läkare har anmälts till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) av vårdgivare runt om i landet åren 2016–2020. 175 av dem har utländsk utbildning. Det totala antalet anmälningar är dock 372, eftersom några läkare anmälts flera gånger. 196 av anmälningarna rör utlandsutbildade läkare, varav en tredjedel är utbildade i ett annat EU-land.

34 procent av samtliga anmälda läkare arbetade som hyrläkare.

Genomsnittsåldern på de anmälda läkarna är 59 år. En femtedel är äldre än 65 år, men fortfarande yrkesverksamma.

Källa: Rapporten »Patientfarorna« som Siren och Acta Publica gjort.

Övre åldersgräns på läkare

För några år sedan föreslog HSAN:s ordförande Susanne Billum att en övre åldersgräns på 70 år bör övervägas för att få behålla en yrkeslegitimation som inte längre används. »Medicinska kunskaper är en färskvara. Den som inte håller sig uppdaterad inom sitt område är inte lämplig att ta emot patienter«, skrev hon i ett brev till Socialdepartementet där hon även gav förslag på andra åtgärder med syfte att stärka patientsäkerheten.

2017 fick Mats Wiberg i uppdrag av regeringen att se över patientsäkerhetslagen och ge förslag för att stärka patientsäkerheten och effektivisera handläggningen av behörighetsärenden hos HSAN.

Något förslag om övre åldersgräns fanns dock inte med i hans utredning. Som skäl emot att införa en övre åldergräns, även för icke yrkesverksamma läkare, nämndes att samhället skulle gå miste om viss kompetens samt att en sådan lagstiftning skulle kunna upplevas som både ingripande och omotiverad.

I promemorian konstateras det däremot att det finns ärenden som visar på problem med äldre yrkesutövare, främst kopplade till icke yrkesverksamma läkares förskrivning av läkemedel.

Läkarförbundet är emot en övre åldersgräns. I sitt remissvar skrev förbundet att många läkare arbetar efter pensionsåldern och inte utgör någon särskild riskgrupp – utan tvärtom är extra värdefulla genom sin långa erfarenhet.