Mustafa Ali, ST-läkare i akutsjukvård på sjukhuset i Trollhättan. Normalt bär han munskydd, men tog av det under fotograferingen. Foto: Robert Pettersson.

I mitten av december hoppar ST-läkaren Mustafa Ali in i bilen för att ta sig till kvällsskiftet på akutmottagningen på Norra Älvsborgs sjukhus i Trollhättan. I en besvärlig vägkorsning tvingas han se sig omkring noggrant. Innan han ska svänga faller hans blick på en hopsjunken man i en villaträdgård på andra sidan gatan. Bredvid står en kvinna som försöker ruska liv i honom. Jobbet på akutmottagningen får vänta. För ett tränat öga som Mustafa Alis är det solklart att mannen drabbats av hjärtstopp.

– Det var ingen tvekan, han hade alla typiska symtom. Agonal andning, ingen puls, han var okontaktbar. Det var bara en tidsfråga innan han skulle sluta andas också, säger Mustafa Ali.

Han ber kvinnan att larma 112 om ett hjärtstopp konstaterat av akutläkare, samtidigt som han själv börjar med hjärt- och lungräddning. Efter några minuter hör Mustafa Ali ett surrande ljud.

– Jag blev lite ställd. Någonting i luften lät, men det var inte en helikopter. Sedan sa de plötsligt från larmcentralen att de skickat en defibrillator med en drönare.

Drönaren är del i ett forskningsprojekt som Västra Götalandsregionen ingår i, med syftet att undersöka hur dessa små flygande farkoster kan användas inom hälso- och sjukvården. Bakgrunden är bland annat att bara en av tio överlever hjärtstopp som inträffar utanför sjukhus. Med en defibrillator placerad på en drönare kan hjälpen ofta komma snabbare fram än vad ambulanspersonalen klarar. Och i den här typen av fall är varje minut viktig. Mustafa Ali kopplade på hjärtstartaren och gjorde en analys, som visade på ventrikelflimmer. Han satte omedelbart igång med att defibrillera. Strax därpå kom den första ambulansen.

– Tiden är avgörande om en första analys visat ventrikelflimmer. Efter tio minuter är överlevnadschansen nästan lika med noll, säger Mustafa Ali.

Enligt Mustafa Ali är mannen i dag helt återställd.

– Jag pratade själv med honom efter några dagar. Han var jätteglad och jag också. Det känns gott i hjärtat att han överlevde och fick fira jul med sin familj.

Men Mustafa Ali vill inte framhäva sig själv och det han gjorde, utan pratar hellre om det fina team han jobbar med på sjukhuset och som genom simuleringar svetsats samman för att ta hand om sådana här patienter. Hans insats i snön i trädgården i Trollhättan visade sig dock snart väcka uppmärksamhet i hela landet. Det är det första rapporterade fallet där en hjärtstartare som flugits ut med drönare varit del i att rädda liv.

Varför det aldrig lyckats tidigare kan ha flera förklaringar, tror Mustafa Ali.

– Den som larmar in kanske saknar sjukvårdsutbildning och därför inte är så tydlig kring symtomen. Och det finns också många andra orsaker till medvetandesänkning och okontaktbarhet än hjärtstopp.

Men i just det här fallet var slumpen på rätt sida, med en akutläkare precis runt hörnet och en drönare som svepte in efter bara minuter.

– Vad är oddsen alltså? Det som har hänt låter nästan som en fantasi.

Läs också: Drönare användes för att flyga ut hjärtstartare vid misstänkt hjärtstopp

Drönarprojektet i Västra Götaland

Flera försök med hjärtstartare på drönare har de senaste åren gjorts i Västra Götalandsregionen. Ett av dem genomfördes sommaren 2020 i Göteborg och Kungälv av forskare vid Karolinska institutet. Under studien skickades drönare ut vid 12 av totalt 53 larm om misstänkt hjärtstopp och lyckades framgångsrikt leverera hjärtstartare till platsen i alla fall utom ett. I sju av fallen kom drönaren också fram före ambulansen, vilket i median sparade 1 minut och 52 sekunder – tid som kan rädda liv. Inga hjärtstartare användes dock innan ambulans anlände.

Den nuvarande forskningsstudien startade i april 2021 och ska pågå i ett år. Den leds av Hjärtstoppscentrum vid Karolinska institutet i samverkan med drönarföretaget Everdrone, SOS Alarm, Sjukvårdens larmcentral och Innovationsplattformen i Västra Götalandsregionen. Regional utvärdering utvärderar även nyttan med tjänsten i Västra Götalandsregionen och undersöker hur den eventuellt ska kunna implementeras efter att projektet avslutats.

Hur fungerar det då i praktiken? När ett larm om misstänkt hjärtstopp inkommer via 112 larmas drönarsystemet som ett komplement till ambulans. En drönarpilot tar kontakt med flygledningen för tillstånd att lyfta. Efter flygturen vinschas hjärtstartaren ner till inringaren, som får instruktioner via telefon från larmcentralen om hur hjärt- och lungräddning ska utföras och hur hjärtstartaren ska användas, till dess att ambulans når fram.

Källa: Västra Götalandsregionen, Karolinska institutet