Regionpolitikerna styr allt från hur pengarna ska fördelas mellan de politiska nämnderna och vilken inriktning den regionala sjukvården ska ha till att en vårdavdelning ska avvecklas eller hur många ST-läkare i allmänmedicin som ska utbildas.
Besluten får i många fall konsekvenser för arbetsmiljön, konstaterar Heli Aarnipuro, som är projektledare för Arbetsmiljöverkets informations- och tillsynsinsats som just nu pågår i landets 21 regioner och 290 kommuner. Det är en omfattande tillsyn av det systematiska arbetsmiljöarbetet där politikernas arbetsmiljöansvar sätts under lupp. 2019 gick Arbetsmiljöverket ut med en riktad informationskampanj till kommun- och regionpolitikerna och den höga tjänstemannaledningen. Därefter har tillsynsinsatser gjorts i kommunerna. Just nu granskas även regionerna. Inspektionerna pågår till slutet av mars 2022.
– Politikerna har det yttersta arbetsmiljöansvaret. En viktig del av det politiska uppdraget är att vara arbetsgivare, och att se till att kommuner och regioner har en god arbetsmiljö är ett centralt ansvarsområde, säger Heli Aarnipuro.
När ett beslut fattas ska politikerna alltid ta hänsyn till vilka konsekvenser det kan få för arbetsmiljön och följa upp hur det fungerar. Politikerna ska även göra en uppföljning av hur det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar minst en gång om året och förbättra eventuella brister.
– Det är viktigt att de är vaksamma på signaler på att något inte fungerar bra och följer upp rätt saker, säger Heli Aarnipuro.
Hennes bild är att politikernas arbetsmiljöansvar lätt hamnar i skymundan.
– Andra lagar än arbetsmiljölagen, som hälso- och sjukvårdslagen eller skollagen, får generellt högre prioritet på den politiska agendan. Vi har också märkt att det är stora skillnader när det gäller politikernas kunskap.
Om det finns risker i arbetsmiljön som arbetsgivaren inte rättar till, kan ett skyddsombud koppla in Arbetsmiljöverket genom att göra en så kallad 6:6a-framställan. De allra flesta kommer från den offentliga sektorn. Många görs i den offentliga hälso- och sjukvården, och i synnerhet på sjukhusen.
Det är både ett bra och ett dåligt tecken, enligt Heli Aarnipuro. Bra – eftersom det innebär att det finns ett utbyggt nätverk med skyddsombud. Dåligt – eftersom det innebär att problem inte blir lösta i den egna organisationen där ansvaret ligger.
– Många av bristerna som vi får till oss borde regionerna kunna rätta till själv. Regioner har en gedigen arbetsmiljöorganisation, med HR-personal, huvudskyddsombud och lokala skyddsombud. Men det är något som inte fungerar, konstaterar hon.
Hon tror att det dels beror på att de som har kunskapen inte har mandat att besluta om åtgärder, samtidigt som politikerna inte prioriterar arbetsmiljöfrågor och inte tar upp dem på rätt nivå.
– Vår mening är inte att politikerna ska lägga sig i alla detaljer. Men om det finns problem, så ska det lyftas från det enskilda arbetsstället till den aktuella nämnden och sedan vidare till regionstyrelsen om de inte kan lösa det själva, säger Heli Aarnipuro och ger förlossningskrisen i Stockholm som ett aktuellt exempel på en fråga som hör hemma på högsta politiska nivå.
Hon föreslår att politikerna har en stående punkt om arbetsmiljön på sina möten och även sätter upp mål för arbetsmiljön, exempelvis att sjukfrånvaron i regionen ska minska.
– Även på fullmäktigenivå ska det finnas arbetsmiljöfrågor på agendan. Det är genom att de praktiskt får arbeta med frågorna som politikerna blir medvetna om sitt ansvar.
Vad hoppas ni att den här insatsen ska leda till?
– Vi hoppas förstås att vi får mindre att göra. En kommun eller region har mycket bättre förutsättning att själva hantera arbetsmiljöfrågor än mindre arbetsplatser. De har resurser – det gäller bara att använda dem rätt.
Snart kommer nya regionpolitiker. Riskerar inte kunskapen försvinna då?
– Det finns bra informationsmaterial om politikernas arbetsmiljöansvar hos till exempel Sveriges Kommuner och regioner och Arbetsmiljöverket. Organisationen ansvarar för att se till att de nyblivna politikerna har läst och förstått sitt ansvar.
Under 2022 planerar Arbetsmiljöverket att göra uppföljande inspektioner i samtliga regioner och kommuner.
Heli Aarnipuro tror att en följd av satsningen kan bli att myndigheten ändrar sitt arbetssätt framöver, i syfte att involvera den högsta ledningen i regionerna och kommunerna mer vid tillsynsinsatserna.
6:6a-framställan
Om ett skyddsombud upptäcker att det finns arbetsmiljörisker eller att arbetsgivaren inte följer reglerna om arbetstid ska hen alltid i första hand vända sig till arbetsgivaren och be om att riskerna ska åtgärdas.
Om arbetsgivaren trots det inte rättar till problemen kan skyddsombudet göra en så kallad 6:6a-anmälan till Arbetsmiljöverket, det vill säga en begäran om att myndigheten ska gripa in. När den sådan anmälan görs, måste Arbetsmiljöverket starta en tillsynsinsats.
