Vid misstanke om att barn far illa, ska vårdpersonal genast meddela socialtjänsten, alltså göra en orosanmälan. Men studier visar att vården underrapporterar. Det visade exempelvis en rapport från Socialstyrelsen 2018. I den granskades bland annat sex fall där barn dödats, och bara i ett hade en orosanmälan gjorts.
För att hjälpa personalen med orosanmälningar har Skånes universitetssjukhus (Sus) sedan januari 2020 testat metoden »child-check« på akutmottagningen i Lund. Och enligt pilotstudien har den gett resultat.
– Vi har mätt antalet orosanmälningar som registrerats från akutmottagningar i Skåne. Antalet under 2020 har tredubblats, och hela ökningen ligger på akutmottagningen i Lund där man har jobbat med den här metoden, säger Louise Laurell, överläkare inom barn- och ungdomsmedicin och medicinskt ansvarig inom barnskyddsteamet på Sus.
Child-check går i korthet ut på att personalen frågar vuxna patienter om det finns barn under 18 år i hushållet. Om svaret är ja, bedöms om den vuxnes vårdsökande orsakas av någon av tre riskfaktorer: våld i nära relationer, förgiftning och missbruk, eller svår psykisk ohälsa. Om patienten har en eller flera av riskfaktorerna, ska socialtjänsten rutinmässigt informeras.
I pilotstudien har alla personalgrupper intervjuats om arbetssättet, och man har bland annat kvantitativt undersökt hur många orosanmälningar som gjorts före och efter införandet.
Nu införs metoden permanent på akutmottagningarna i både Lund och Malmö. Det finns även ett inriktningsbeslut om att i framtiden införa den på övriga skånska akutmottagningar, alltså Helsingborg, Ystad och Kristianstad.
Arbetssättet har utvecklats i samarbete med socialtjänsten i tolv skånska kommuner. Det har möjliggjort mer återkoppling mellan kommun och sjukvård, vilket sjukvårdspersonalen efterfrågat. Louise Laurell berättar också att personalen tycker metoden är enkel; det är i princip fyra frågor som ska ställas.
Idén kommer från Nederländerna, där Louise Laurell 2017 träffade personal som arbetade med child-check.
– Det här är en metod som vi så att säga har importerat, för den verkade så tilltalande. Effektmåtten som de har utvärderat där, har visat på att den gör skillnad, säger Louise Laurell.
Hon berättar at efter införandet i Nederländerna ökade antalet anmälningar från 1 per 100 000 akutbesök, till 64. Och 73 procent av barnen var inte kända av socialtjänsten sedan tidigare.
– Vår förhoppning är att child-check-metoden även i Sverige kan bidra till att vårdpersonal upptäcker barn som riskerar far illa som inte tidigare är kända av socialtjänsten. Om det görs en anmälan om oro för dessa barn i ett tidigt skede kan sociala myndigheter erbjuda familj och barn stöd innan det går för långt.
Hon har nyligen fått 400 000 kronor av Brottsförebyggande rådet (Brå) för att utvärdera arbetsmetoden ytterligare. Hon och hennes team kommer att göra en etisk ansökan om att få bryta myndighetssekretessen, för att om möjligt utvärdera hur det har gått i de fall där en orosanmälan gjorts. Det är information som socialtjänsten annars inte får lämna ut.
– Det viktigaste effektmåttet är ju egentligen hur det har gått för barnen och familjerna. Den typen av utvärderingar har man gjort i Nederländerna, innan man 2013 tog beslut om att införa metoden på alla akutmottagningar, både i somatik och psykiatri.
– Det är viktigt att följa upp införandet av metoden på ett vetenskapligt sätt. Ju mer evidens vi har kring effekten, desto större chans att vi kan stimulera fler regioner att införa den.
Som Läkartidningen berättade för ett par år sedan har riktlinjer och checklistor införts i flera regioner för att kvalitetssäkra den medicinska handläggningen av små barn som misstänks ha misshandlats fysiskt. Bakom dem ligger Svenska barnläkarföreningen och Svensk förening för pediatrisk radiologi.
Läs även:
Riktlinjer och checklistor ska fånga upp barn som far illa
Granskning visar vårdbrister när barn och vuxna dödas
Personal på akuten missar våld mot kvinnor
