I en utredning från Region Jämtland Härjedalen 2019 konstateras det att det tidigare riktvärdet om 1 600 listade patienter per heltidsarbetande distriktsläkare är för högt.
För att räkna ut mått på en rimlig bemanning och arbetsbelastning i primärvården tog regionen fram ett beräkningsverktyg, den så kallade »Jämtlandsmodellen«. Verktyget utgår inte från ett fast riktvärde, utan tar i stället hänsyn till ett flertal parametrar både utifrån den specifika hälsocentralens uppdrag och förutsättningar och den enskilda läkarens arbetsuppgifter, inklusive exempelvis sidouppdrag.
Men trots att drygt två år har gått är många hälsocentraler fortfarande en bra bit från rätt bemanning, enligt regionens egen måttstock. Och på en del enheter finns det påtagliga problem, kopplade till hög arbetsbelastning.
I november vände sig det lokala skyddsombudet Linda Nilsson vid Lugnviks hälsocentral i Östersund till arbetsgivaren med krav på förbättringar av arbetsmiljön. Sedan dess har en del skett enligt henne – men inte tillräckligt. Därför gör hon nu en anmälan till Arbetsmiljöverket.
– Arbetsgivaren säger att en del ska göras. Men jag upplever inte att det är något konkret som gör skillnad i vår vardag. Därför valde jag att gå vidare, säger hon till Läkartidningen.
I sin 6 6:a-anmälan skriver hon att »ett flertal kollegor vittnar om en ohållbar situation där man ständigt tvingas arbeta i ett alltför högt tempo utan möjlighet till återhämtning«.
– På pappret är vi ganska välbemannade. Vi har 7 700 listade, är fem distriktsläkare och fyra ST-läkare, som alla jobbar deltid. Men vi har inte en chans att hinna med alla arbetsuppgifter inom vår ordinarie arbetstid, säger Linda Nilsson som påpekar att primärvårdsuppdraget i Jämtland även är bredare än på många andra håll i landet.
– Man behöver ha färre patienter för att mäkta med det.
Flera läkare på hälsocentralen har symtom på arbetsrelaterad stress och en del har tvingats sjukskriva sig. »Vi har upprepat efterfrågat mer resurser, och hjälp med vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras bort, utan att få gehör för detta«, står det i anmälan till Arbetsmiljöverket.
Arbetsgivaren har lovat att minska patientlistorna från 1 600 patienter per heltidsarbetande distriktsläkare på hälsocentralen till 1 250 och runt 500 patienter för ST-läkarna. Det ska lösas genom att ta in hyrläkare från årsskiftet och försöka rekrytera flera fasta distriktsläkare för att nå full bemanning.
Linda Nilsson tycker det är bra. Men hon anser inte att det räcker.
– Jag upplever att varje doktor blir lämnad ganska ensam med svåra prioriteringar. Vad ska man prioritera när man inte hinner med? Där har arbetsgivaren faktiskt ett ganska stort ansvar att hjälpa till. Men jag upplever inte riktigt att de tar det ansvaret.
Hon ser arbetsvillkoren för läkarna inom primärvården som en ödesfråga för hela sjukvården.
– Det är en viktig orsak till att jag driver detta. Det är den enda vägen framåt, tror jag. Om vi har resurser att göra ett bra jobb i primärvården, tror jag att belastningen på sjukhusen kommer att minska betydligt.
Om inte villkoren förbättras ser hon en risk att primärvården tappar utbildningsläkare och nyblivna specialister. Lugnviks hälsocentral har lyckats rekrytera flera nya ST-läkare de senaste åren och återväxten ser ljus ut.
– Vi har rekordmånga ST-läkare i regionen nu. Det är jätteviktigt att det känner att de orkar och vill vara kvar i det här jobbet när de är färdiga. För deras skull tycker jag att man ska få till så bra arbetsmiljö som möjligt.
I regionen utbildas för närvarande 75 ST-läkare i allmänmedicin. Mellan 2022 och 2024 blir många av dem klara. Samtidigt pågår ett generationsskifte och många erfarna distriktsläkare går i pension. I generationerna däremellan är det glest med distriktsläkare, vilket innebär att ST-läkare och nyblivna specialister i allmänmedicin kommer att få dra ett stort lass de kommande åren.
Ann Fremner, tillförordnad primärvårdsdirektör, håller med att att det är för få specialister i allmänmedicin generellt i regionen. Hon tycker däremot att primärvårdsledningen gör och har gjort mycket för att förbättra villkor och bemanning. Men covid-19-pandemin har påverkat arbetet, samtidigt som det under hösten har varit väldigt svårt att få tag på hyrläkare.
– Vid det första avropet fick vi tyvärr inte in något svar, säger Ann Fremner.
Jämtlands läns läkarförening vill att ledningen räknar ut hur många läkare varje hälsocentral behöver och fyller upp vakanser med hyrläkare tills målet är nått. Föreningen och regionen är överens om att verktyget ska användas och ligga till grund för bemanningen.
– Vi är överens om att det är bra att titta på arbetsmiljön och arbetsbelastningen för läkarna. Jag önskar att vi hade kommit längre än vi gjort. Men vi har haft lite otur i och med pandemin, säger Ann Fremner.
Nästa steg är att läkarna tillsammans med cheferna på samtliga regiondrivna vårdcentraler ska ta fram en aktuell bemanningsnorm med hjälp av verktyget.
– Då vet vi hur många nya läkare vi behöver rekrytera. Det här är ett bra sätt både för arbetsgivare och de fackliga representanterna att visa vilken bemanning som behövs för att klara uppdraget, säger Ann Fremner.
Det är brist på specialister i allmänmedicin. Hur ska ni klara av att stärka bemanningen?
– Vi har ett långsiktigt strategiskt arbete på att utbilda egna specialister som bor här och vill jobba här. 2015 hade vi 26 ST-läkare. Nu har vi 75 stycken, säger Ann Fremner som också nämner att det finns planer på samarbeten med andra regioner om sidotjänstgöring i glesbygdsmedicin i Jämtland Härjedalen.
Läs också: Satsning på ST-läkare ska stärka vårdcentraler i Jämtland
