Under flera år har institutionen för neurovetenskap brottats med vad Uppsala universitet beskriver som en komplex arbetsmiljösituation och problem med styrning och ledning. Det är en förhållandevis stor institution med cirka 150 anställda som har funnits sedan 1998.
– Det har varit svårt att fatta beslut i institutionsstyrelsen, det har varit konflikter mellan och inom forskargrupper, problem med informationsspridning, stor personalomsättning på administrationen och oklarheter kring resursfördelning och ekonomiska processer. När sedan den dåvarande prefekten önskade avgå och den administrativa chefen slutade hösten 2020, lyckades inte institutionen välja en ny ledning.
Det berättar Mats Larhed som tillträdde som vicerektor sommaren 2020. Den hösten började universitetet att arbeta på en åtgärdsplan för institutionen. Och den kommande våren tillsattes en tillförordnad prefekt.
I höstas var Mats Larheds utredning klar. Den la fram några olika alternativ för lärosätets rektor. Bland dessa fanns exempelvis att dela institutionen i en klinisk och en preklinisk enhet, och att upplösa institutionen och fördela forskargrupperna, personalen och utbildningsuppdraget på andra institutioner.
Den 16 december beslutade rektorn för det senare alternativet.
– Den processen har gått bra. Och det finns ingen övertalighetsproblematik, utan alla som var anställda på neurovetenskap kommer få nya anställningar på andra institutioner den 1 januari 2022, säger Mats Larhed.
Bland arbetsmiljöproblemen finns flera berättelser om mobbning och maktmissbruk. Efter beskedet att institutionen läggs ned, publicerade Dagens ETC en artikel där kvinnor vid institutionen bland annat vittnar om ovälkomna närmanden och om hur de rankats efter sin sexighet av vissa personer i ett par forskargrupper.
– Sexuella trakasserier, liksom andra trakasserier, är oacceptabla, säger Mats Larhed.
Han säger att han ser allvarligt på uppgifterna och att han kommer att undersöka dem närmare. Anklagelser om sexuella trakasserier har utretts tidigare, men Mats Larhed känner inte till att det ska ha fortgått på senare år.
– Enligt min kännedom fanns en problematik som pågick flera år fram till 2018. Det har gjorts flera utredningar, både externa och interna. Men jag känner inte till någon problematik efter 2018.
Robert Malmgren, vice ordförande i SACO-rådet på Uppsala universitet, känner till ett tidigare fall av misstänkta sexuella trakasserier. Det ledde dock inte till någon polisanmälan.
– Det är inte upp till oss. Det är upp till individen. Vårt syfte är att stödja våra medlemmar och se till att det blir så bra som möjligt, säger han till Dagens ETC.
Oavsett eventuella sexuella trakasserier fortsatte åtminstone andra arbetsmiljöproblem efter 2018. Det var fortfarande konflikter mellan grupper och personer, stor personalomsättning, och problem med resurs- och arbetsfördelning.
– Man hade det jobbigt helt enkelt, och nådde en punkt hösten 2020 när det behövdes krafttag, berättar Mats Larhed med hänvisning till att universitetet började utreda verksamhetens framtid.
Han säger att man har arbetat med miljön på Institutionen för neurovetenskap i många år. Att rektorn nu har bestämt att avveckla institutionen är ett »väldigt stort beslut«.
– Vi kan bara konstatera att vi inte har lyckats och att vi gör den här omorganisationen för att få större förutsättningar att få en god arbetsmiljö.
Robert Malmgren tycker att avvecklingen är motiverad.
– Ett så här dramatiskt beslut sitter långt inne hos universitetsledningen, så vi har ingen orsak att misstro dem i detta, säger han till Upsala Nya Tidning.
– Det stämmer också med den information vi har från medlemmar om att det inte rått frid och fröjd och att en splittring inte sker i onödan.
Han tror dock inte att arbetsmiljöproblemen löses för att institutionen avvecklas. De kommer i stället ärvas av andra institutioner.
Men Mats Larhed tror inte att problemen kommer att flytta vidare. Forskargrupperna kommer att hamna i andra befintliga organisationer där cheferna tillsammans med HR kommer att göra riskbedömningar och handlingsplaner för hur de ska integreras.
– Jag tror att förutsättningarna för att komma till rätta med arbetsmiljöproblematiken är mycket bättre nu. Det är lättare att befinna sig i en fungerande ledning och fungerande organisation.
Mats Larhed säger att universitetet inte på något sätt ska minska sin verksamhet inom neurovetenskap. Han tror inte heller att studenterna kommer märka mycket av förändringen; det kommer fortfarande vara samma personal, men på andra institutioner.
– Mitt i allt detta finns fantastiska medarbetare som undervisar och forskar, och utbildningen har fortgått utan att jag känner till något som helst att klaga på, säger han.
