Första gången som Region Kalmar började mäta trycksår var 2008. Det blev en chock när det visade sig att 19 procent av patienterna i regionen hade den typen av sår.
– Nästan var femte patient som klev innanför våra dörrar hade redan eller fick trycksår. Det är inte okej, och det tyckte inte ledningen och politikerna heller. Bara genom att sätta fokus på frågan och börja mäta hände någonting, säger Lena Hagman, utvecklingsstrateg inom patientsäkerhet i regionen.
Förekomsten av trycksår sjönk – men någonstans runt 10 procent tog det stopp. En arbetsgrupp startades därför för att jobba mot trycksår. Förutom Lena Hagman som samordnar de månadsvisa träffarna ingår även patientsäkerhetssamordnare och sårexperter från alla regionens sjukhus. Tillsammans har de jobbat fram gemensamma utbildningar, rutiner och arbetssätt. Trycksår mäts numera två gånger om året.
Dessutom kan cheferna för de olika avdelningarna se hur trycksårsstatistiken ser ut dag för dag med hjälp av ett nätverktyg.
– Systemet plockar den här informationen direkt från patienternas journaler, vilket gör att cheferna får se sina resultat väldigt snabbt. Det gör det möjligt att sätta in åtgärder direkt om det behövs. Om vi ser att någon enhet har väldigt mycket trycksår kollar vi om de behöver stöd, till exempel utbildning eller trycksårsmaterial, säger Lena Hagman.
I den senaste årliga punktprevalensmätningen för trycksår från Sveriges Kommuner och regioner märktes en försämring i 15 av 19 regioner, som Läkartidningen har rapporterat. Andelen patienter med trycksår har i hela landet ökat från 11 till 14 procent sedan 2020. En förklaring som flera regioner lyfte var att covidvården slukat resurser och försvårat arbetet kring trycksår. Kalmar ligger dock stabilt kvar på 4 procent patienter med trycksår – och när andra regioner skalade ner arbetet kring trycksår i samband med coronapandemin valde Region Kalmar att göra tvärtom. De kunde visserligen inte mäta trycksår på samma sätt som tidigare, eftersom en sådan mätning innebär att personalen behöver befinna sig tätt intill patienten, vilket gick emot riktlinjerna om att hålla avstånd.
– Men att satsa på trycksår är egentligen ännu viktigare under en pandemi. Ju sjukare man är, desto snabbare får man trycksår och dessutom förlängs vårdtiden, säger Lena Hagman.
Lösningen blev i stället ett slags turné som patientsäkerhetssamordnare och sårexperter gjorde till vårdavdelningarna för att diskutera trycksårsarbetet med chefer och sårombud.
Enligt Lena Hagman har regionen nu som mål att uppnå noll sjukhusförvärvade trycksår.
– De trycksår som vi verkligen kan påverka är de som uppstår på sjukhus, så där är vår nollvision. Det är en utmaning, men vi är nere och tassar på mellan 1 och 3 procent.
Läs också: Ökning av trycksår när pandemin satte stopp för vårdens rutiner
