För ett år sedan kom Coronakommissionens första delbetänkande som fokuserade på smittan inom äldreomsorgen. I rapporten lyftes bland annat fram att många smittade äldre på särskilda boenden inte fått någon individuell läkarbedömning samt att det är problematiskt att kommuner och regioner delar på det medicinska ansvaret. Ett konkret förslag som lades fram var att kommuner ska ges möjlighet att anställa egna läkare.

Men enligt en enkätundersökning som Ekot gjort är många kommuner skeptiska till idén. Av de drygt 200 kommuner som svarat på Ekots enkät är många osäkra på om de skulle vilja ha egna läkare eller inte, samtidigt som drygt 15 procent ställer sig positiva och runt 40 procent är negativa.

Camilla Björling, verksamhetschef för vård och omsorg i Gnesta kommun, säger till Ekot att det vore bra att få möjlighet att anställa egna läkare, eftersom det kan vara svårt med läkarmedverkan i dagsläget. Anna Nurmilehto, vård- och omsorgschef i Avesta, tror dock att det vore negativt för läkarens egen kompetensutveckling och tillhörighet.

– Det kan i slutändan bli en patientsäkerhetsfråga för oss, säger hon.

Äldreforskaren och professorn Ingmar Skoog och Emma Spak, chef för hälso- och sjukvårdssektionen på Sveriges Kommuner och regioner, diskuterade också frågan i P1-morgon. Enligt Ingmar Skoog skulle kommunala läkare innebära både för- och nackdelar.

– Det som skulle tala för är att du stärker den medicinska kompetensen inom äldrevården. Läkare är ju bättre på det här med diagnostik, medan sjuksköterskor är mer utbildade åt omvårdnad, så det skulle ge ytterligare en dimension om man hade läkare.

Från läkarnas sida hörs argument om att status, lön och kompetens urholkas om man blir ensam i en kommun. Emma Spak säger att vissa kommuner är intresserade av att anställa läkare som jobbar strategiskt, en möjlighet som finns redan i dag. Det kan även finnas ett intresse hos kommunerna av att ha kliniskt verksamma läkare.

– Men man är inte intresserad av att flytta ansvaret för regionen till kommunen, för då står kommunen som sista led om man exempelvis inte lyckas rekrytera läkare. Just det här att kunna rekrytera och bli stående med ansvaret är något som flera kommuner är väldigt oroliga för. Så man måste göra skillnad på att få lov att anställa och att ha det yttersta ansvaret, säger hon.

Just nu utreder Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell en ny äldreomsorgslag. I uppdraget ingår att se över om varje kommun bör ha en medicinskt ledningsansvarig läkare, en så kallad MAL, som har ett övergripande medicinskt ansvar, samt om det finns behov att låta kommunerna utföra patientnära läkarinsatser.

Läs också:
Coronakommissionen: Strategin att skydda de äldre har misslyckats

Stockholms läkarstrateg: Det som driver mig är de sköra patienterna