»Generellt kan sägas att vi uppfattar upphandlingen med leverantörerna som ett slag i luften. Upphandling är inte detsamma som att patienterna verkligen kommer att få sin operation, de som ska »leverera« har inte heller oändliga resurser och det är mycket troligt att de inte kan ta emot i paritet med det behov som Region Norrbotten har«, skriver Gunilla Engström, ordförande för Norrbottens läkarförening, i ett mejl till Läkartidningen.

Även politiskt har satsningen vållat strid med oppositionskritik mot styrande Norrbottens sjukvårdsparti. Men efter tilldelningsbeslut i november kan Region Norrbotten nu gå vidare kring årsskiftet med att skriva avtal med aktuella leverantörer.

Totalt handlar det om 38 vårdföretag, merparten svenska men även några finländska och ett lettländskt.

Det fyraåriga ramavtalet har ett ekonomiskt tak på 500 miljoner kronor och täcker operationstjänster inom ortopedi, kirurgi, urologi, gynekologi och öron-näsa-hals.

– Vi är nu i ett skede att teckna avtal med vårdföretagen som ramen för upphandlingen och därefter görs en förnyad konkurrensutsättning där man går ner på operationskods- och diagnoskodsnivå för att klargöra vilka operationer som kan bli aktuella för specifika leverantörer, säger Region Norrbottens upphandlingschef Niklas Ranneberg.

– Målsättningen är att komma igång så snabbt som möjligt under 2022 och en av våra divisionschefer har nämnt start under tidig vår som realistiskt.

Enligt regionledningen är satsning nödvändig utifrån en bedömning att de egna resurserna inte räcker för att klara vård som blivit uppskjuten under pandemin.

– Vi har betydande volymer med ett stort antal patienter som så snart som möjligt måste få vård. Det kommer att bli en variation av lösningar, där vissa patienter kan få vård i Norrbotten genom externa vårdföretag och vissa kan behöva resa till vårdenheter utanför länet, säger regiondirektör Anna-Stina Nordmark Nilsson.

Fackliga organisationer riktar kritik mot det man ser som orealistiska förhoppningar knutna till operationsupphandlingen och att resurserna kunde ha styrts mot andra insatser.

»Pengarna kan lika väl användas för att ge egen personal kompensation för arbete utöver det ordinarie. Det finns läkare som erbjudit sig att jobba utöver ordinarie arbetstid, att hålla kvällsmottagning, operera extra mm men det finns ingen vilja hos Region Norrbotten att upprätt avtal med goda villkor för sina egna anställda«, skriver Gunilla Engström till Läkartidningen.

Hon ser vidare problem med att leva upp till en jämlik vård med risk för att långa resor gör att sköra patienter tvingas tacka nej till operation. Dessutom kan det uppstå behov av eftervård som kan vara svårt att möta.

»Det finns inte vårdplatser eller personal nog i Norrbotten för att ta hand om det. Alternativet att beredas plats på det sjukhus man opererats på är inte heller en bra lösning, att ha sina anhöriga i närheten eller att ha tillgång till rehabpersonal har stor betydelse för utfallet av operationen«, menar Gunilla Engström.