Forskare vid Karolinska institutet skickade i våras ut en enkät till nära 7 000 läkare runt om i Sverige. 2 700 av dem besvarade frågorna som handlade om deras arbetsmiljö, hälsa samt upplevelser av att arbeta inom vården under pandemin. Totalt rörde det sig om 23 frågeställningar grupperade i kategorier, såsom utmattning, mental distansering, kognitiva och känslomässiga nedsättningar. När svaren nu har sammanställts är det en dyster bild som tonar fram, särskilt av de yngre läkarnas tillvaro.
20 procent av AT-läkarna och underläkarna i enkäten uppgav att de hade symtom på utmattning. Motsvarande siffra för ST-läkarna och specialistläkarna var ungefär 16 procent och för överläkarna runt 10 procent.
– Det är alarmerande siffror framför allt bland de unga läkarna. Det är allvarligt att de som ska vara framtidens läkarkår redan uppvisar så pass höga nivåer av utmattning. Nu krävs det krafttag för att inte riskera ökningar i sjukskrivningstalen bland läkare, säger Emma Hagqvist, forskare och docent i arbets- och miljömedicin vid Karolinska institutet, som är den som lett studien.
Samtidigt hade 13 procent av de unga läkarna så allvarliga symtom att forskarna klassade det som över gränsen till utmattningssyndrom. Den siffran kan jämföras med 6,8 procent av ST-läkarna, 4,5 procent av specialistläkarna och 3 procent av överläkarna.
– Det är en varningssignal. Svaren är insamlade under den tredje vågen i våras så det är inte så konstigt att många började känna sig utmattade. Men frågan är vad som kommer att hända framåt och hur de här problemen hanteras i organisationen, säger Emma Hagqvist.
Men coronapandemin har inte bara inneburit stora psykiska påfrestningar för läkarkåren. Även fysiskt har pandemin satt sina spår. 19 procent av de tillfrågade säger sig ha haft konstaterad covid-19 och 4 procent har långtidscovid. Många berättar också om trycksår av skyddsutrustningen, hudutslag efter ökad handtvätt och muskelskador på grund av större belastning. 30 procent av läkarna anser även att ledningen inte tagit ansvar för arbetsmiljön under pandemin. Den kritiken behöver arbetsgivarna ta på allvar, menar Emma Hagqvist. Med en undermålig arbetsmiljö ökar risken för felbehandlingar, säger hon.
– Man missar fler saker helt enkelt, och tappar också lite av empatin för patienterna, så de blir mer missnöjda.
Framöver vill Emma Hagqvist och hennes forskningsteam gå vidare med flera olika spår. Bland annat har de planer på att borra djupare i vad det kostar för samhället, i termer av exempelvis sjukskrivningar och skaderisk, när läkares arbetsmiljö prioriteras ned. Tanken är också att samma grupp läkare som besvarade enkäten i våras ska få frågorna på nytt, för att forskarna ska kunna följa utvecklingen över tid. I nästa steg vill Emma Hagqvist även jämföra resultaten med en liknande studie utförd bland sjuksköterskor i Sverige för att se hur situationen för de olika yrkesgrupperna skiljer sig åt.
– Vi vill också titta på om de som har jobbat med covid-19-patienter mår sämre än de som inte gjort det, eller om ledarskapet har upplevts olika, säger hon.
Läs också:
Utbredd utmattning bland yngre läkare: »Många funderar på att byta«
Undersökning om läkares hälsa rullar igång
Stressforskare: Läkarna fick nästan leka MacGyver
Svenska läkares psykiska ohälsa undersöks i stort forskningsprojekt
(uppdaterad 2022-01-13)
